Återbrukade byggkomponenter : en del av framtidens byggmarknad?

Sammanfattning: Byggsektorn genererar årligen mängder med avfall och i Sverige är det bortsett från gruvindustrin den bransch som genererar mest avfall. I Sveriges avfallsplan finns bygg- och rivningsavfall utpekat som ett prioriterat område. Regeringens etappmål för bygg- och rivningsavfall är att återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska öka från 50 till 70 viktprocent år 2020. För att klara detta måste återanvändning och materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall öka. Syftet med examensarbetet är att utreda hur marknaden för återbrukade byggkomponenter ser ut idag, med avseende på möjliggörande och hindrande faktorer för komponentåterbruk. Detta uppnås genom att de kunskaper som finns inom området idag lyfts fram i en litteraturstudie och kompletteras med resultat från kvalitativa intervjuer med en arkitekt, två fastighetsförvaltare, en miljöspecialist, en konsult och en inredningsarkitekt vilka anses kunna efterfråga återbrukade byggkomponenter. Redan under 90-talet var återbruk aktuellt i Sverige men på grund av olika anledningar kom det inte igång. I dag har det återigen aktualiserats och det talas om återbruk i vissa delar av byggbranschen. I mångt och mycket står dock återbruket kvar och stampar vid samma hinder som på 90-talet. De fördelar som komponentåterbruk för med sig är både miljömässiga och ekonomiska under rätt förutsättningar. Trots fördelarna så sker inte komponentåterbruk i någon större omfattning idag. Faktorer som verkar hindrande utgörs bland annat av en brist på återbrukade komponenter och en brist på aktörer på marknaden som kan hantera denna typ av komponenter. För att återbruk ska bli ett vanligare inslag på byggmarknaden krävs alltså en sådan aktör och denna aktör behöver kunna säkra tillgången på komponenter och lämna någon typ av garanti gentemot kunden. För att säkra tillgången krävs i sin tur att en större mängd återbrukade komponenter görs tillgängliga och det mest gångbara måste identifieras och väljas ut för återbruk för att det ska lyckas.