Hur viktig är modersmålsundervisning? Vilka kunskaper och färdigheter

Sammanfattning: Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet. Genom språket som medierande redskap, dvs. i interaktion och kommunikation, kommer människorna i en specifik kultur ständigt i kontakt med uppfattningar och traditioner som ”innehåller våra kollektiva, meningsbärande symboler och språkliga och kognitiva kategorier” (Säljö, 2005, s. 53). Det finns dock anledning att kritiskt granska vissa ”sanningar” inom denna teoribildning. I denna min granskning tar jag i föreliggande uppsats hjälp av Sandwall (2013) och Norton (2000) samt postmoderna filosofer som Bourdieu och ett antal andra forskare inom utbildningsvetenskap. I uppsatsen görs försök att problematisera VFL med utgångspunkt i språk och språkliga handlingar, vilka visar på hur den kultur/struktur språket bär fram oreflekterat kan leda till över- och underordning inom såväl utbildningsväsende som yrkesliv. I föreliggande uppsats problematiseras kort sagt andraspråksinlärares möjligheter till interaktion, medverkan och påverkan i samhälls- och yrkesliv utifrån nämnda forskares slutsatser samt den politiska beställning som ligger till grund för VFL. Metod: Metoden som används är dels litteraturläsning, dels semistrukturerade intervjuer med fem verksamma Sfi-lärare med uppdraget att undervisa i s.k. karriärgrupper. Resultat: I studien framkommer att lärare ”vacklar” mellan de olika perspektiven assimilerande, integrerande eller inkluderande (vilket speglar begreppsparet över- respektive underordning). Detta kan ses som ett resultat av de många gånger motsägelsefulla skrivelser och krav som framkommer i politiska och statliga styrdokument samt kommunala rambeställningar, dvs. de faktorer utifrån som med Broadys ord (1987, s. 15) begränsar både lärarens och deltagarens handlingsutrymme. Ytterligare en närliggande orsak torde vara det starkt kulturella/monoteistiska perspektiv som i decennier har präglat såväl samhälle som sfi-undervisningens innehåll. Det visar sig ofta att gamla traditioner så att säga gärna ”sitter i väggarna” och underförstått dröjer sig kvar lång tid efter det att nya tankar banat sig väg.