”Jag är inte här för att bli älskad” : en jämförande studie mellan klassrumsundervisning i svenska och finska skolor

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?

Metod

De metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet. Lärarintervjuerna rörde deras inställning till och åsikter om lärarrollen, undervisningen och eleverna medan rektorerna intervjuades om andelen behöriga lärare i kollegiet, lärarlöner, upplevda skillnader mellan skolor i Finland och Sverige samt effekter av skollagen.

Resultat

Det viktigaste fyndet i studien var den markanta skillnaden av andelen eget arbete. Med eget arbete menas att eleven arbetar enskilt med givna uppgifter eller att eleven självständigt eller med hjälp sätter egna mål, planerar, genomför och utvärderar det egna arbetet. I de finska skolorna användes 32% av lektionstiden till eget arbete medan samma siffra i Sverige var 70%. De finska lärarna hade även ett mer varierat lektionsinnehåll än de svenska lärarna. Dessutom undervisades de finska eleverna till 94% i helklass inom klassrummets fyra väggar medan samma siffra i Sverige bara var 74%. Andra skillnader mellan länderna var lärarnas ledarstil, synen på läxor och relationen till eleverna där de finska lärarna över lag utövade mer kontroll än de svenska. Klassrumsklimatet i de båda länderna skiljer sig åt i mindre grad.  Atmosfären i klassrummen upplevdes positiv i de båda länderna.

Slutsats

En förklaring till resultatskillnaderna mellan Sverige och Finland i PISA-undersökningen och de svenska elevernas försämring kan vara att lärarna i Sverige har en mer elevorienterad ledarstil medan lärarna i Finland har en mer uppgiftsorienterad ledarstil. I den elevorienterade ledarstilen är det den enskilda elevens förutsättningar som är i fokus och läraren ses som en handledare som vägleder sina elever i det egna arbetet. I den uppgiftsorienterade ledarstilen är det uppgiften, kunskapen som är i fokus och läraren ses en kunskapsförmedlare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)