Swedbank - En företagsanalys

Sammanfattning: Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs. Dock befinner sig den svenska marknaden i en lugnare position då statliga organ gör regelbundna likviditetsoperationer som jämnar marknaden. De statliga operationerna är inte till nytta för svenska företag som har etableringar utanför den svenska gränsen. Problemformulering: Den finansiella turbulensen slog till hårt runt om i världen, inte minst i Sverige. Swedbank är en av bankerna i Sverige som drabbats hårdast. Banken har länge varit starkt etablerat i Sverige och har idag sträckt sig till utländska marknaden. Syftet med investeringarna var deras förtroende för den utländska finansmarknadens utveckling. När väl den finansiella marknaden började fluktuera gick inte Swedbanks förväntningar ihop med marknadsutvecklingen.  Hur har den finansiella styrkan i verksamheten påverkats av oron på finansmarknaden? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva företaget i relation till den rådande finansiella situationen. Vidare identifieras risker som påverkar branschen och dess rörelse. Avgränsningar: Författarna har avgränsat sig till Swedbank samt hur de har påverkats av den finansiella turbulensen. Swedbank, som är en av de största bankaktörerna på den svenska marknaden, har drabbats hårt. Banken har, förutom i Sverige, hemmamarknader i Baltikum, Ryssland samt Ukraina. Författarna har valt att lägga mest tyngd på investeringen i Ukraina samt hur den rådande situationen i landet påverkar Swedbank. Anledningen till denna avgränsning är de anser affären som en riskfylld investering. Metod: Författarna kommer att ta hänsyn till undersökningens validitet samt reliabilitet. Undersökningen kommer bland annat bestå av tre delar; explorativ, deskriptiv samt hypotesprövning. Författarna kommer att använda sig främst utav sekundärdata för att få en så neutral undersökning som möjligt. Slutsatser: Kreditriskhanteringen inom Swedbank anses som en ond cirkel. För att minska kreditförluster och kunders återbetalningsförmåga krävs en välstrukturerad modell som genomsyrar hela verksamheten och beslutsfattande sker enhetligt. Vid etablering utomlands är det viktigt att kunna hantera sina värderingar och applicera dem i verksamheten utomlands. Dock bör hänsyn tas till olika kulturella faktorer och andra makroekonomiska aspekter. De länder där Swedbank etablerat sig anses ha liknande undermarknader, för att minska på risker krävs en väldiversifierad kreditportfölj. Med hjälp av kausalitetsteorin, en kombination av fyrkants- samt trekantsmodellen, beskrivs möjliga utfall och vad som händer om banken skulle hamna på obestånd. Förslag till vidareforskning: Första kvartalsrapporten redovisades sent under studiens gång. Författarna anser därför att en vidare undersökning av Swedbanks kreditförluster samt dess utveckling genom kvartalen är intressant. Författarna tycker även att det skulle vara intressant att vidare utveckla sammanslagningen av fyrkantsmodellen samt trekantsmodellen. Modellerna var för sig är starka och beskriver relationer och visar siffrorna i företaget. Det är när en fusion av dessa sker som kaos teorin uppstår.