Jämkning av ingående mervärdesskatt : – Överlåtbarhet av jämkningsskyldighet för avdrag för ingående mervärdesskatt vid frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastigheter

Sammanfattning: Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt som utgår på i stort sett all omsättning av varor och tjänster. De nationella bestämmelserna har sin grund i mervärdesskattedirektivet och mervärdesskatt är ett område som är harmoniserat inom EU. Förutsättningarna för att mervärdesbeskattning skall bli aktuell är att det skall ske en omsättning, som är skattepliktig inom landet, som görs av en beskattningsbar person eller en person som agerar som en beskattningsbar person. För den som bedriver en skattepliktig verksamhet finns möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt och för den som upplåter en fastighet finns möjlighet att bli frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt. Att skattskyldigheten är frivillig har sin grund i att upplåtelser av fastighet är undantagen från mervärdesskatt men en möjlighet till frivillig skattskyldighet har införts för att den kategorin verksamheter inte skall missgynnas. Förutsättningarna för att bli frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt för fastighetsupplåtelser är att det skall vara en fastighet i mervärdesskattehänseende, fastigheten skall vara belägen i Sverige samt att hyrestagaren bedriver skattepliktig verksamhet i den upplåtna fastigheten. För den som är frivilligt skattskyldig för upplåtelse av fastighet finns en avdragsrätt för investeringsvaror. För det fall användandet av en upplåten fastighet ändras så att frivillig skattskyldighet inte längre råder skall den avdragna ingående mervärdesskatten jämkas och återbetalas till den del som inte är avdragsgill efter ändring av användande. Vid överlåtelse av fastighet övergår, i de flesta fall, jämkningsskyldigheten på förvärvaren enligt bestämmelserna i ML. I mervärdesskattedirektivet saknas bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för jämkningen och medlemsstaterna har givits möjlighet att implementera bestämmelserna på bästa sätt i nationell rätt. Jämkning enligt mervärdesskattedirektivet benämns justering av ingående mervärdesskatt. Huruvida jämkningsskyldigheten är överförbar på annan än den som ursprungligen gjort avdraget har prövats av EU-domstolen i målet C-622/11 mellan Pactor Vastgoed BV och nederländska staten med utgångspunkt i nederländsk rätt. EU-domstolen fann att betalningsskyldighet för jämkning av avdrag inte är överförbar på annan än den som ursprungligen gjort avdraget. Domstolens tolkning har sedan åberopats i målet mellan Sögård fastighets AB (Sögård) och Skatteverket i Kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten valde att bifalla Sögårds talan och undanröjde Skatteverkets beslut om att Sögård skulle vara betalningsskyldig för jämkat avdrag för ingående mervärdesskatt gjort av tidigare ägare till en fastighet. Ärendet har sedan överklagats till HFD vilken har meddelat prövningstillstånd. Utfallet i HFDs prövning är flera tänkbara exempelvis att förhandsavgörande begärs eller att HFD väljer att fastställa Kammarrättens dom.