Att lyfta på bolagsslöjan. En komparativ studie av ansvarsgenombrott och lifting the veil i svensk respektive engelsk bolagsrätt.

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt. För det första så strävar den efter att klargöra likheter och skillnader mellan svensk och engelsk rätt i fråga om aktiebolagsrättsligt ansvarsgenombrott respektive den närmaste engelska motsvarigheten lifting the veil. För det andra så avser den att avgöra vilken eller vilka engelska resonemang, regler eller rekvisit som kan överföras till den svenska rättsordningen för att bringa större klarhet i förutsättningarna för ansvarsgenombrott. Större klarhet i förutsättningarna för ansvarsgenombrott kan förväntas bidra till att göra vissa risker mer förutsebara för aktieägare och bolagsstyrelser. Komparativ metod och empiriska slutsatser inom ramen för det rättsvetenskapliga ämnesområdet legal transplant har använts för att tillgodose syftet. Så kallat egentligt ansvarsgenombrott, det vill säga ett sådant som inte baserar sig på författningstext, är ett omstritt institut inom svensk rätt. Dess kontroversiella karaktär härrör från att ansvarsgenombrottet står i opposition till den starka huvudregeln om aktieägares begränsade ansvar och att rekvisiten för ansvarsgenombrott är oklara. På samma sätt är det engelska institutet lifting the veil kontroversiellt, mot bakgrund av att ansvarsutkrävande av aktieägare för bolagets förbindelser inom engelsk rätt står i konflikt med den starka principen om bolagets självständighet som juridisk person. Legal transplant, eller inkorporeringsteori, är en paraplyterm för de slutsatser och ståndpunkter som berör möjligheten att överföra regler och resonemang från en rättsordning till en annan. Alan Watson belyste ämnesområdet på 1970-talet och intog en optimistisk syn på möjligheten att inkorporera utländska regler och korsbefrukta rättsordningar. Alltsedan 1970-talet har dock rättsvetenskapen utifrån empiri och anekdotisk evidens försökt nyansera ämnet och klargöra förutsättningarna för inkorporering. Sammantaget finns det inga generella linjer för när en rättsordning förmår att ta till sig en utländsk regel, men vissa mönster har framkommit i empiriska undersökningar. Bland annat mottagarrättsordningens utbildningskapital, givarrättsordningens status, inkorporeringens syfte och överföringsobjektets klarhet och generaliserbarhet har bedömts vara aspekter av betydelse. I fråga om aspekter som berör bolagets handlingsförmåga och bedrägeriliknande förfaranden så har svensk och engelsk rätt regler och resonemang som påminner om varandra. Däremot skiljer sig den svenska rätten genom dess diskussion kring borgenärers goda tro och ändamålsbedömningar. Den engelska rätten skiljer sig å andra sidan från dess svenska motsvarighet genom dess fokus på skälig balansutjämning mellan parter. Efter en samlad bedömning av engelsk rättspraxis och doktrin så har en engelsk regel kommit att framstå som mer lämpad än andra för inkorporering i svensk rätt. Regeln om att ansvarsgenombrott eller genomsyn av bolaget aktualiseras i samband med ett utnyttjande av bolagsstrukturen som en fasad för att kringgå en befintlig skyldighet i lag eller avtal och därigenom uppnå en obehörig fördel eller vinst är tillräckligt klar och precis. Mot bakgrund av goda externa förutsättningar för inkorporering, exempelvis det höga svenska utbildningskapitalet och den engelska rättens anseende på det kommersrättsliga området, så har denna regel en god chans att både klargöra förutsättningarna för ansvarsgenombrott och utveckla praxis kring obehörig vinst.