Kännedomskravet i marknadsrätten

Sammanfattning: Enligt Marknadsdomstolen (MD) anses renommésnyltning föreligga när en näringsidkare i sin marknadsföring obehörigen knyter an till en annan näringsidkares verksamhet, produkter, kännetecken eller liknande. Ytterligare ett villkor är att det som utnyttjats är känt på marknaden, så att det förknippas med den andre näringsidkarens renommé. Det otillbörliga i dessa fall består enligt MD i att den snyltande till sin egen ekonomiska fördel utnyttjar det värde som ligger i en positiv föreställning hos konsumenterna, vilken skapats genom insatser av den andre näringsidkaren. Ett sådant utnyttjande är typiskt sett också ägnat att i en eller annan form skada den utsatte näringsidkaren och försämra konsumenternas marknadsöverblick. Se bl.a. MD 1999:21. En förutsättning för att renommésnyltning ska komma ifråga är därmed att det som utnyttjats är känt på marknaden. Det saknas uttalande i förarbetena om vilken grad av kännedom som krävs för att något ska anses vara så känt att det har skapat ett renommé. Således får svaren sökas i MDs praxis. Efter att ha studerat avgörandena avseende renommésnyltning kan det för det första konstateras att det inte går att finna någon enhetlig linje i MDs praxis vad det gäller kravet på kännedom. MD använder en mycket inkonsekvent begreppsanvändning, där kravet på kännedom anses vara allt från känt till välkänt. Vidare är MDs domskäl ofta vaga och allmänt hållna, vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser till vad det är domstolen avser med olika uttalanden. För det andra kan det konstateras att det uppstår frågetecken kring vilken som är målgruppen som ska ha kännedom om produkten ifråga. Även här råder det osäkerhet och främst kring om det är omsättningskretsen, avnämarkretsen, marknaden eller konsumenterna som är målgruppen. För det tredje kan det nämnas att MD nästan aldrig har ansett att ett mindre företag och dess produkter har varit tillräckligt kända. Det är värt att fundera kring om det tyder på att renommésnyltning är ett slags investeringsskydd för de stora aktörerna. Tanken om att MD skulle vara en domstol som med hjälp av ett flexibelt regelsystem, snabbt skulle ha möjlighet att fånga upp nya typer av otillbörliga marknadsföringsåtgärder på marknaden, är mycket bra. Dock förutsätter det ett mått av förutsebarhet och konsekvens i MDs praxis. När det brister i förutsebarheten och konsekvensen i en domstols praxis, kan varken äldre eller nya typer av otillbörliga marknadsföringsåtgärder fångas upp. Ett stort hopp fästs vid att det i framtiden sker en förändring i MDs praxis. Det som krävs är att MD vidgar sina vyer och, i likhet med andra domstolar i omvärlden börjar ta steg som går i riktningen mot att förklara och precisera vilka krav och vilken innebörd de begrepp som förekommer avseende renommésnyltning har. Vidare kräver det även att MD sedan fortsättningsvis håller sig till dem och förklarar när det finns skäl att avvika från eller förändra dem.