Den skriftliga responsens revideringspotential : En studie av en skrivprocess i svenska.
Sammanfattning: Undersökningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans år 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet för elever och lärare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i två versioner har tillsammans med lärarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin. Analysen utforskar och synliggör den dialog som pågår mellan lärare och elever men också mellan olika texter. Analysen innehåller både kvantitativa och kvalitativa inslag. Responsen från läraren visar sig främst fokusera på innehållet i texten samt disposition framför andra områden såsom grammatik och formalia. Genom de många påståenden, uppmaningar och frågor i responsen får eleverna stöd i utvecklandet av sina texter. Samtidigt förs ett resonemang om vem som bär ansvaret för texten när första utkastet är skrivet. Konkreta ändringsförslag har i tidigare forskning visat sig ge eleverna mest stöd i sina revideringar men många forskare menar att erbjudanden om sådana färdiga strategier inte lika enkelt kan kopplas till skrivutveckling. Frågor och beröm fyller en annan funktion än just stöd till revidering. De bidrar istället till att eleven själv får lösa problem och utveckla strategier vilket tros ha en gynnande effekt på skrivutveckling. Frågor från läraren visar sig dessutom i denna studie vara den yttrandeform som leder till flest revideringar procentuellt. Andra upptäckter i studien är att beröm står för 10 % av den skriftliga responsen och består i stort sett av samma kommentar, vilken berör argumentkvaliteten. Också formuleringar kring struktur och disposition verkar vandra från text till text.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)