Kvinnorepresentationens konsekvenser. En kvantitativ studie av kommunpolitik i kvinnors intresse.

Sammanfattning: Abstract The aim of this essay is to analyse the effects of women's representation on actual political outcome. Quantitative method and materials are used to study the consequences of women's political participation in Swedish municipals. Many theorists think that women have special interests, different from men?s, which is also the belief of this essay. This political interest is here defined as freedom from discrimination and violence against women. In order to see if this interest is present in local policy it is transformed into variables concerning whether the local authority has an equality plan, supports a local shelter for abused women and by how much money it supports women's shelter. These variables are then tested for correlation with the number of women in politics, but also with local political majority and population. The results shows that the proportion of women represented in local governments seems to have an influence on policy outcome: municipals with a higher number of women in politics have, in the early 1990?s, more often an equality plan and tend to, in 2004, support women's shelters with a larger amount of money. The relationship is strongest for many female politicians during a long period of time. Thus, the conclusion is that women's representation under certain circumstances makes a difference in policy outcome that is in line with women's interest. Den politiska kvinnorepresentationens konsekvenser står i fokus för denna uppsats som ämnar undersöka om kvinnorepresentationens storlek får betydelse för det faktiska politiska utfallet. För att besvara frågan används kvantitativ metod och materialet består till statistiska data hämtade från svenska kommuner. Många teoretiker menar att kvinnor har vissa intressen skilda från männens. Detta blir också denna uppsats teoretiska utgångspunkt. Intresset definieras som frihet från könsdiskriminering och mäns våld, vilket i analysen operationaliseras till huruvida en kommun har en jämställdhetsplan, om en kommunalt stödd kvinnojour finns och hur mycket pengar jourverksamheten får i anslag. Därefter studeras om det finns samband mellan dessa variabler och andelen kvinnliga politiker i kommunen men också vilken politisk majoritet som styr kommunen samt folkmängd. Analysen visar att kvinnorepresentationens storlek tycks ha ett visst inflytande: kommuner med hög kvinnorepresentation har, under början av 1990-talet, i högre utsträckning en jämställdhetsplan och ger, år 2004, större anslag till kvinnojourer. Det som uppvisar starkast samband är hög andel kvinnliga politiker under en längre period. Slutsatsen blir att kvinnorepresentationen under vissa omständigheter får konsekvenser i form av en politik i kvinnors intresse. Nyckelord: kvinnorepresentation, kvinnointresse, kvinnliga politiker, kvinnojour, jämställdhetsplan