Fostransuppdraget. En kvlitativ studie gällande lärarstudenters förhållningssätt och upplevelser kring fostran och värdegrund i lärarutbildningen.

Sammanfattning: Bakgrund: Läraruppdraget innebär, förutom att lära ut ämnena i vilka lärare är specialiserade, att fostra elever till goda och demokratiska samhällsmedborgare. Det finns i skolans styrdokument fastställt att alla lärare i skolans värld ska överföra ett kulturarv av värden, traditioner, språk och kunskaper till eleverna. Värdepedagogisk teori utgör det teoretiska ramverket för uppsatsen i och med att fostransuppdraget har sin upprinnelse i värdegrunden. Tidigare forskning har visat att det finns olika uppfattningar kring hur värdegrundsbegreppet ska behandlas samt vad det innebär. Är det så att lärarstudenter upplever att deras verktyg för fostransuppdraget inte är nöjaktiga beror det på lärarutbildningen. Syfte: Syftet är att, mot bakgrund av hur fostransuppdraget skrivs fram i lärarutbildningens kursplaner för samhällskunskap och allmänt utbildningsområde, samt läroplanerna Lpo94 och Lpf94 analysera i vilken utsträckning lärarstudenter upplever sig fått verktyg för att genomföra detta och hur lärarstudenter upplever och förhåller sig till fostransuppdraget samt värdegrunden vilka finns nämnda i kurs- och läroplaner. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie genom intervjuer med lärarstudenter för grundskolans senare år samt gymnasiet med samhällskunskap som ett av sina ämnen med bakgrund mot lärarprogrammets kursplaner för samhällskunskap och allmänt utbildningsområde, samt även läroplaner från år 1994 då berörda respondenter påbörjade sin utbildning när dessa var aktuella. I analysen använder jag tematisk analys för att kategorisera upp insamlad data i olika teman, vilka är fostran och värdegrund. Resultat: Jag har funnit olika förhållningssätt till fostransuppdraget bland respondenterna. De förhållningssätt till fostransuppdraget som kan urskiljas är avlastning, föräldrarelation, uppfostran, konflikthantering, vägledning, förebildsuppdrag och förmedling av demokratiska värderingar. Det finns även tydliga uttryck för viss osäkerhet, ängslighet och känsla av otillräcklighet. Vi finner även uttryck för en önskan av handfasta och konkretiserande exempel från lärarutbildningen gällande hur fostransuppdraget faktiskt ska tillämpas. Kritik riktas mot föreställningen att den verksamhetsförlagda utbildningen ska vara den enda möjlighet att utveckla ens kännedom och prövning gällande fostransaspekten. Likaså råder osäkerhet gällande värdegrundsbegreppet bland intervjupersonerna. Samtidigt som vissa föreställningar kring begreppet presenteras urskiljs hur begreppet uppfattas som mycket brett och som en tolkningsfråga.