Vem får tala när? En talartidsundersökning i grundskolan och gymnasiet : Om talartidsfördelning i grundskolan och gymnasiet

Sammanfattning: I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA). Min teoretiska utgångspunkt i uppsatsen är det etno-metodologiska perspektivet som CA vilar på. Ett övergripande resultat är att lektionens struktur hänger nära samman med talartidsfördelningen och att lärarens roll som samtalsledare spelar en central roll. Med tydligare nomineringar och avgränsningar kommer fler elever till tals och blir uppmärksammade i klassrummet. Åldersmässigt sjunker kraven på struktur ju högre ålder eleverna når och i samband med detta sjunker även elevtalartiden. Generellt sett talar pojkarna mer än flickorna i de klasser jag har undersökt, även med hjälp av lärarens samtalsledning.