Modell för utplacering av kontrollpunkter i ett kilometerskattesystem

Sammanfattning: I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige. I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem. Dessa punkter kan bestå av flera olika typer av kontroller, exempelvis fasta automatiska kontrollstationer. Utplacering av kontrollstationer innebär en stor infrastrukturinvestering, som därför bör vara noga övervägd. Tre olika optimeringsmodeller togs fram och analyserades: Minimering av antalet kontrollstationer. Modellen placerar kontrollstationerna så att en given täckningsgrad uppfylls med minsta möjliga antal stationer. Maximering av antalet täckta rutter. Modellen placerar kontrollstationerna så att största möjliga antalet rutter blir täckta enligt ett fördefinierat antal stationer. Maximering av täckt flöde. Den sista modellen ser till att ett förutbestämt antal kontrollstationer placeras, så att en så stor andel trafikflöde som möjligt täcks. För de två sista modellerna utvecklades en girighetsalgoritm, som implementerades i Java. Modellerna testades på trafikflödesdata från Blekinge län som Vägverket bistod med. Resultatet av utplaceringen visade att redan med ett litet antal kontrollstationer täcktes en stor del av trafikflödet. Vid utplacering av tre stationer, täcks med modell två 46 procent och med modell tre 52 procent av flödet.