Styrning, ledning och lärande : Skolchefens betydelse för rektors pedagogiska ledarskap

Sammanfattning: Den här studien belyser hur skolchefers förståelse av begreppet pedagogiskt ledarskap påverkar rektorers förutsättningar att leda skolverksamheten mot de nationella målen? En utgångspunkt är de erfarenheter jag som rektor har av en kommunal skolorganisation. I den organisationen finns skolchefen, en roll som av huvudmannen har fått mandat att organisera kommunens skolväsende och leda rektorerna. Den bakgrund som ges beskriver styrningen av den svenska skolan och ger en tillbakablick på skolchefsrollen från 1958 fram till nutid. De teoretiska perspektiven är tre; läroplansteorin som ger ett ramverk, systemteorin som används för att studera organisationer och ett fenomenologiskt perspektiv som bidrar till studiens tolkande ansats. Viktiga begrepp är styrning, ledning och ledarskap. Med styrning avses de nationella system som används för att styra skolan, dvs. juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning samt styrning genom utvärdering och kontroll. Ledning är organisation och processer som syftar till att genomföra styrningen. Genomförandet innebär ansvarstagande och påverkan i organisationen. Ledarskap utövas genom handlingar av en eller flera personer i organisationen. I forskningsöversikten ligger tyngdpunkten på forskning om pedagogiskt ledarskap. I studien reanalyseras data från enkäter som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Nationell policy möter lokala genomförandearenor.[1] Inom den del av projektet som undersöker skolväsendets styrning och ledning genomfördes ett flertal enkäter som riktades till alla landets kommuner (och delvis även till andra huvudmän). Två av enkäterna besvarades av skolchefer för de obligatoriska skolformerna och det är ur dem som ett urval av frågor har gjorts för reanalysen. Dessa frågor behandlar skolchefers uppfattningar om och prioriteringar inom sina arbetsuppgifter. Svaren analyseras med en tolkande ansats. För att fördjupa kunskapen om skolchefernas förståelse av rektors uppdrag, har dessa enkätresultat kompletterats med tre intervjuer som transkriberats och därefter analyserats på samma sätt. Studiens resultat Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till lokal politisk styrning och ekonomi är viktigast för skolcheferna, men de anses mer sällan höra till de mest stimulerande eller mest centrala arbetsuppgifterna i relation till rektorerna. Många skolchefer finner arbetsuppgifter/handlingar kopplade till kvalitetsarbete- och verksamhetsutveckling stimulerande och viktiga. Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till det egna ledarskapet har också prioriterats. Det är få av skolcheferna som ser arbetsuppgifter eller handlingar kopplade till medarbetares lärande och utveckling som viktigast eller mest stimulerande. Skolchefer som har en chef mellan sig och rektorerna anger att denna chefs viktigaste arbetsuppgift är att fungera som stödjare eller coach för de rektorer hen är chef för. Inom den tolkande ansatsen inom organisations- och ledarskapsforskning, som är en analysram i den här studien, har man visat att våra handlingar baseras på vår tolkning och förståelse av arbetssituationen (Sandberg & Targama, 1998). Därmed är ett sammanfattande resultat av reanalysen att skolchefernas förståelse av sitt uppdrag är sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i det egna uppdraget eller har mycket låg prioritet. Intervjuerna förstärker enkäternas empiri. Trots att skolcheferna formulerar sig kring lärande och pedagogiskt ledarskap, är deras förståelse av sitt uppdrag sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i uppdraget eller har mycket låg prioritet. Att verka för rektorers pedagogiska ledarskap ingår, men samtalen om hur det kan göras handlar till stor del om systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och hur ett mer medvetet ledarskap, med avseende på lärande, skulle kunna påverka skolors kvalitet och resultat. Det finns också tankar om hur en gemensam förståelse, i första hand inom en kommun, skulle kunna uppnås.   Nyckelord: skolchef, styrning, pedagogiskt ledarskap, lärande, systematiskt kvalitetsarbete [1] Nihlfors & Johansson, 2015