Renommésnyltning enligt generalklausulen - En win-win situation för en snyltare?
Sammanfattning: Branding är en stor business i dagens affärsvärld. Termen används för att beskriva ett företags varumärkeskapitalsuppbyggande åtgärder. Det varumärkeskapital som byggs upp via brandingåtgärder utgör numera ofta en av ett företags mest betydande tillgångar. En tillgänglig möjlighet för näringsidkare att skydda sitt varumärkeskapital är genom generalklausulen i 5-6 §§ Marknadsföringslagen (MFL) som stipulerar att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed vilket bl.a. innefattar ett skydd mot renommésnyltning. Renommésnyltning syftar på ett agerande då en näringsidkare utnyttjar en annan näringsidkares varumärkeskapital och obehörigen tillgodogör sig det positiva uppmärksamhetsvärde denna byggt upp. Genom att anlägga ett disciplinöverskridande perspektiv utreder uppsatsen rättskritiskt de effekter skyddet mot renommésnyltning och dess tillämpning ger ur ett företagsekonomiskt perspektiv och hur dessa förhåller sig till de skyddsobjekt som MFL uppställer. Renommésnyltning förutsätter att det som snyltas på faktiskt bevisas besitta en viss grad av kändhet på marknaden. Bevisbördan faller på den som anser sig blivit utsatt för snyltning. En omotiverad tvetydig terminologivarians finns i Marknadsdomstolens begreppsanvändning avseende vilken grad av kändhet som ska bevisas samt vilket bevisvärde olika bevismedel kan anses besitta. Efter en närmare granskning verkar skyddets reella såväl effekter som skyddsomfång kunna ifrågasättas. Betänkligheter finns även avseende Marknadsdomstolens resonemang i praxis samt skyddets placeringen i en generalklausul och därav följande sanktionsbegränsningar. Situationen idag framstår allt mer som en win-win situation för en snyltare. Det genom praxis definierade kännedomskravet får anses högt ställt vilket medför att främst redan väletablerade och kända näringsidkare har en reell möjlighet att skydda sig mot renommésnyltning. Att genom sin tillämpning skapa en situation där marknadsföringslagens bestämmelsers reella skyddsomfång snävas till så pass att vissa av de i 1 § MFL definierade skyddsobjekten utesluts bör ifrågasättas.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)