Matematik i praktiken. En etnografiskt inspirerad studie om matematiken i två gymnasieelevers byggvardag

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt två gymnasieelever, som är i matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den matematik de lär i skolan i sin praktik. Teorianknytning Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation. Metod Studien är etnografiskt inspirerad. För att uppnå syftet användes deltagande observationer i kombination med halvstrukturerade intervjuer av elever och bygglärare. De deltagande observationerna gav möjlighet att studera hur eleverna använder matematik på praktikplatsen, och vilken matematik de använder. Elevernas och bygglärarnas syn på sambandet mellan skolmatematiken och den praktiska matematiken undersöktes också genom halvstrukturerade intervjuer då observationerna slutförts. Resultat Det visade sig under observationerna att eleverna använder matematik ofta i sin byggvardag. I årskurs 1 hanterar eleverna främst de fyra räknesätten, enhetsomvandlingar, mätning av vinklar, mätning av längder, logiskt tänkande och problemlösning. Användning av areaberäkningar och Pythagoras sats kan också förekomma. Oftast söker eleverna svar på problem genom att testa sig fram eller genom att utföra enkla beräkningar. De ställs inte inför utmaningen att diskutera och söka mer effektiva sätt att genomföra beräkningar, och de utför inga generaliseringar. Intervjuerna visade att eleverna tycker att den matematik de använder i sin byggpraktik representeras i matematikkursen. Dock finns delar av matematikkursen de inte anser sig ha användning av för tillfället. De upplever att de lärt sig det mesta av den matematik de kan i matematikkurserna i högstadium och gymnasium, men att de även lärt lite i byggpraktiken. Byggpraktiken ger relevans för matematiken, och att lära matematik med byggpraktiken som grund ställer eleverna sig positiva till. De anser att den matematik de praktiserar i bygghallen kan ge ökad förståelse för skolmatematiken och tvärt om. Intervjuer med bygglärarna visade att de flesta elever inte har tillräcklig förståelse för den matematik de ska använda i byggpraktiken. Lärarna känner att det är svårt att hjälpa eleverna med djupare förståelse, sammanhang och generaliseringar. En organisatorisk förändring vad gäller matematikundervisningen är nödvändig, anser lärarna. Som det är nu är matematikundervisningen helt skild från byggpraktiken och byggteorin, både vad gäller innehåll och utformning. De efterlyser ett samarbete med en matematiklärare eller speciallärare för att öka kvalitén på byggutbildningen. Det skulle komma matematikkursen till nytta också.