Matematikundervisning i grundsärskolan : En observationsstudie med fokus på interaktionen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse av och kunskap om hur interaktionen mellan en matematiklärare och en högstadieelev på grundsärskolan gestaltar sig när eleven löser problemlösningsuppgifter. Studien har ett sociokulturellt perspektiv. Studiens metod är videoinspelade klassrumsobservationer på en grundsärskolas högstadium. Studiens observationer fokuserar på interaktionen mellan läraren och en specifik elev under matematiklektionerna där fler elever varit närvarande. Frågeställningarna handlar om talutrymme, initiativtagande, hur eleven visar sin matematiska förståelse, lärarens kommunikationsanpassningar utifrån elevens matematiska förståelse och lärarens språkanvändning som ett verktyg respektive hinder för elevens matematiklärande. Studiens resultat visar att både elev och lärare bidrar till formandet av undervisningen. Eleven visar sin förståelse genom att ställa specifika matematiska frågor, att be om bekräftelse, att be om lotsning/vägledning, att vara helt tyst, att svara på ett osäkert sätt, att svara på ett säkert sätt, att instruera sig själv och att ställa nyfikna frågor. I interaktionen anpassar matematikläraren sitt kommunikationssätt efter elevens matematiska förståelse. Lärarens kommunikationssätt är att med vägledande/lotsande frågor, slutna frågor, bekräftelse, beröm och specifika matematiska frågor stödja elevens lärande i matematik.   Denna studie kan bidra till att öka förståelsen för hur interaktionen mellan matematikläraren och enskild elev – i klassrummet med fler elever närvarande är en viktig undervisningsform där läraren får möjlighet att möta den enskilda eleven utifrån elevens individuella kunskaper.