Sveriges största Idrottsgymnasium – inte som en vanlig gymnasieskola : Om hur könsmönster och idrottstillhörighet påverkar val av studieprogram.

Sammanfattning: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur kön och idrottstillhörighet påverkar valet av studieprogram på en gymnasieskola med tydlig idrottsprofil. Och samtidigt att se om skolan på något strukturellt sett också påverkas av detta val av idrottsinriktning. I fokus för studien stod Sveriges Största Idrottsgymnasium – Celsiusskolan i Uppsala. Där det empiriska materialet bestått av 730 elever från 20 olika idrotter och hur de under de senaste fem åren fördelat sig på skolans studieprogram. På Celsiusskolan har det under perioden varit möjligt att kombinera denna elitidrottssatsning med Handelsprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet, Ekonomiprogrammet och det Naturvetenskapliga programmet. Metoden för att analysera materialet har inledningsvis bestått i statistiska analyser för att synliggöra skillnader och finna samband, mellan idrottstillhörighet, kön och programval. Även statistik på lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter har gjorts. I flera fall har även jämförelser gjorts utifrån olika former av rikssnitt, i avsikt att finna på vilka sätt skolan skiljer sig jämfört med skolor utan denna idrottsinriktning. Efter att de statistiska sambanden tydliggjorts har begrepp från Pierre Bourdieu anlagts där man har försökt att utifrån ett mer sociologiskt perspektiv finna troliga sätt att förklara de samband som framkommit. Resultatet har visat att strukturer från idrotternas värld bärs med in i skolmiljön, där stora idrotter i Sverige också blir stora sett till antal elever på skolan. I de idrotter som i Sverige har många eller få utövare som exempelvis är tjejer/kvinnor blir således könsfördelningen för samma idrott densamma på skolan. Detta gör att skolans könsfördelning i stor utsträckning påverkats av vilka idrotter man har valt att ha. Tilldelningen av antal platser för de respektive idrotterna bestäms av varje idrotts specialidrottsförbund, vilket gör att skolan i praktiken inte kan påverka sin könsfördelning efter att de valt vilka idrotter de vill bedriva verksamhet inom. Här har vi funnit en förklaring som ligger utanför skolans påverkansgrad, frågan om varför skolans könsfördelning avviker från rikssnittet. Utifrån de val av studieprogram eleverna gjort, har det också varit möjligt att konstatera att kön inte är en predikator för programvalet i någon större omfattning. Däremot har det påvisats tydliga kopplingar mellan vissa idrotter i kombination med vissa studieprogram. Samband med hög grad av positiv signifikans har exempelvis gått att finna för följande kombinationer: orienterare, simmare, friidrottare och basketspelare är överrepresenterade på Naturvetenskapsprogrammet, golfspelare och bandyspelare är på samma sätt överrepresenterade på Ekonomiprogrammet, fotbollsspelare på Samhällsvetenskapsprogrammet och amerikansk fotboll på Handels-programmet. Vidare synliggörs olika tendenser beträffande programval utifrån en uppdelning mellan elever från lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter. Materialet har påvisat flertalet starka statistiska samband, dock utan att ha kunnat bevisa vilken del som är den oberoende och därmed den utlösande faktorn. Dock talar resultatet för att orsaken rimligtvis går att finna i utövarnas bakgrund. Både vad det gäller val av idrott, men även resultat och resonemang om valet av studievägar hos familjerna. Där föräldrarnas utbildningsnivå och grad av kulturellt och ekonomiskt kapital kan vara vägledande i sökandet efter troliga förklaringsmodeller för de samband som här blivit synliga. Samtidigt kan konstateras att då en idrottslig selektering görs först, för att en idrottare ska kunna bli antagen, vilket sedan följs av en ansökan till studieprogram blir ansökningsförfarandet till studieprogrammet långt ifrån normalt i den bemärkelsen att personen endast har fyra studieprogram att välja på, vilket gör att valet kanske inte alla gånger speglar ens första önskan, utan det som passar bäst av det begränsade utbudet. Resultatet väcker frågor om vad i en sådan här miljö som går att påverka eller som är någon vits att försöka förändra utifrån gymnasieskolans ansvarsområde eller om skolan ska acceptera konsekvenserna och rikta sin energi till att göra bästa tänkbara verksamhet för eleverna på plats. Dessutom är det rimligt att fråga sig om dessa samband är ett problem eller inte, då andelen som avslutar sina gymnasiestudier i förtid på Celsiusskolan är långt under det normala, vilket rimligtvis kan tolkas som att eleverna är nöjda.