Strålbenshälta hos häst - vilka är de genetiska faktorerna bakom detta hälsoproblem?

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics

Sammanfattning: Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS). Med hjälp av helgenomskanning av arvsmassan har sk ”Quantitative trait loci” (QTL) associerade till sjukdomen kunnat identifieras på sammanlagt 9 olika kromosomer. Detta möjliggjorde att en mikrosatellit med signifikant koppling till sjukdomen hittades och visade sig vara belägen inom en region synteniskt kopplad till artros hos människa. Fokus lades därefter på DCS, där genotypisk association i VSTM1-genen (V-set transmembrane domain containing 1) har hittats, vilken är kopplad till osteoklaster som bryter ned ben. Samtidigt hittades också allelisk association för en SNP (Single Nucleotide Polymorphism) inom IRF3-genen (interferon regulatory factor 3), vilken medierar transduktionsprocesser i reumatoid artrit. Det faktum att IRF3-genen är en riskfaktor för ND är en mycket stark indikation på att det finns en im-munologisk komponent vid sjukdomsförloppet. ND är en komplex sjukdom som kräver om-fattande hältutredningar, och desto djupare förståelse om de genetiska aspekterna av sjukdomen och dess tillhörande riskfaktorer, desto säkrare avel kan tillämpas. I grund och botten är varje djursjukdom en djurvälfärdsfråga, central för både djur och människor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)