Avdragsrätt för hushållsnära tjänster - ur ett genusperspektiv

Sammanfattning: Sommaren 1993 la Anne-Marie Pålsson fram ett förslag om en avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Hon menade att detta bland annat skulle avlasta dubbelarbetande kvinnor från obetalt arbete i hemmet och därigenom hjälpa kvinnor att nå samma positioner i yrkeslivet som män har möjlighet att nå. Inledningsvis kommer uppsatsen att peka på de problem som finns angående arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i hemmet. Denna visar bland annat att det endast i 13 % av hemmen finns en jämställd fördelning av hushållssysslorna. Man kan emellertid se en jämnare uppdelning hos yngre par. Trots det visar inte prognosen att det faktiskt kommer att bli en mer jämställd fördelning då arbetsfördelningen tenderar att bli mindre jämställd när första barnet kommer. Det finns ett otal teorier om varför det obetalda arbetet i hemmet till största delen utförs av kvinnan. Uppsatsen kommer till en början att behandla fyra av dem. Avstamp görs i Gary S. Beckers teori om ekonomisk rationalitet. Enligt denna teori är det ekonomiskt rationellt att hemmets börda läggs på kvinnan, då familjen som en enhet tjänar på att mannen, som normalt inbringar den största inkomsten, specialiserar sig på förvärvsarbete medan kvinnan, som har högst produktivitet i hemmet, specialiserar sig på hemarbete. Ser man arbetsfördelningen i hemmet ur ett kulturellt perspektiv menar Talcott Parsons att det är samhällets normer som inviger kvinnor och män i olika roller. Dessa samverkar som olika institutioner i samhället och ingår ett beroendeförhållande med varandra. Genom samhället tilldelas kvinnan den expressiva rollen som står för familjens känslomässiga behov medan mannen tilldelas den instrumentella rollen, vilken står för familjens materiella behov samt familjens relationer utåt. Även Claude Lévi-Strauss menar att kvinnor och män tilldelas olika bestämda uppgifter. Vad som skiljer honom från Parsons är att uppgifterna inte självklart kan anses som kvinnliga respektive manliga. Enligt hans empiriska studier skiljer sig kvinnornas och männens sysslor åt beroende på vilket samhälle man studerar. Slutligen presenteras Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Genuskontraktet används för att analysera beroendet mellan könen samt de idéer och föreställningar om kön, var och när och hur de bör röra sig i världen. Hon menar att kvinnor generellt underordnar sig män och ansvarar för den största bördan i hemmet så att män ska få mer utrymme i det ''stora livet'' samt få fler självklara rättigheter. Uppsatsens huvudsyfte är dock att titta på den så kallade pigdebatten samt belysa en lag om avdragsrätt för hushållsnära tjänster ur tre olika feministiska perspektiv. Avstamp görs i den liberalfeministiska teorin, vilken tror på uppfostran och utbildning som enda möjlighet att upphäva kvinnors underordnade positioner. Ett jämställt samhälle är en omöjlighet enligt teorin om kvinnorna skall tvingas bära dubbla bördor, dels i det betalda yrkeslivet och dels i det obetalda hemarbetet. En avdragsrätt för hushållsnära tjänster skulle enligt teorin vara en bra lösning på problemet, då detta skulle bidra till att billigare kunna anställa någon att utföra hemarbetet. Yrkeskvinnorna skulle härigenom ha samma möjlighet som männen att göra karriär och klättra på samhällshierarkin. Till motsats från liberalfeministerna anser radikalfeministerna att en avdragsrätt för hushållsnära tjänster visar att kvinnor accepterar sin underlägsenhet gentemot män. Istället för att ta en konflikt med sin make om att han skall hjälpa till med hushållssysslorna anställer hustrun en annan kvinna som tar hand om jobbet. Genom detta förfarande cementeras traditionen att hushållsarbetet är en kvinnosyssla. Den sista feministiska teorin som belyser avdragsrätt för hushållsnära tjänster är den socialistiskt radikalfeministiska teorin. Denna ser problemet dels ur ett radikalfeministiskt och dels ur ett socialistiskt perspektiv. Enligt teorin är kvinnors oavlönade hemarbete oundvikligt i ett kapitalistiskt system. Hemarbetet är dessutom grunden till kvinnors underordnade positioner, då det är männen som tillägnar sig det obetalda hemarbetet. De som förespråkar en socialistisk radikalfeminism menar att en avdragsrätt för hushållsnära tjänster är en skattesubventionering för medel- och överklass som enbart skulle bidra till ett befästande av de redan tydliga klassklyftorna i samhället. Det är svårt att komma fram till en slutsats huruvida en avdragsrätt för hushållsnära tjänster skulle hjälpa eller stjälpa kvinnan. Ser man dock till det faktum att kvinnan är fast med det obetalda hushållsarbetet och att ingen trend visar att arbetsbördan skulle bli mer jämlikt fördelad, skulle en avdragsrätt för hushållsnära tjänster vara en bra lösning för yrkeskvinnorna som vill komma upp på samma nivåer som männen i yrkeslivet. Det skulle dessutom skapa jobb för arbetslösa kvinnor, vilka nu antingen är beroende av bidrag från staten eller från sina män. Ett alternativ är att precis som med ROT-avdraget införa skattesubventionen på prov under en begränsad tid.