Pianisten Hans Roland Orgenius: Först uppåtgående jazzstjärna sedan utkastad från jazzens finrum

Sammanfattning: Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fått en gedigen musikutbildning på Blindinstitutet Tomteboda när han vid 15 års ålder beslöt att prova på en karriär som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete på Sveriges Radio, där han fick anställning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin något äldre kamrat från Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började också få spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populär framför allt för sitt sätt att spela boogie-woogie. På somrarna gjorde han turnéer på landsbygden bl a med sångaren Chris Dane. Hans framgångar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under åren 1952-54. Vid turnéer i Frankrike och Tyskland 1953 och 1954, kom han i kontakt med många utländska jazzstjärnor som Dizzy Gillespie, Charlie Parker och sångerskan Sarah Vaughan. När jazzscenen förändrades vid ingången till sextiotalet, fick många jazzmusiker svårigheter och en del slutade att spela. Orgenius kunde dock hålla sig kvar i branschen som turnerande musiker, men det blev inga flera skivinspelningar. och press och radio förlorade intresset för honom. Han fortsatte att turnera även i Norge och Finland och framhärdade med detta till 1981 då han avslutade sin yrkeskarriär.