Kotrafik under betessäsongen i automatiska mjölkningssystem

Sammanfattning: I ett automatiskt mjölkningssystem är en välplanerad kotrafik en förutsättning för att korna ska uppsöka mjölkningsenheten flera gånger per dygn. I Sverige är det lagkrav på att mjölkkor ska ha tillgång till utevistelse under betessäsongen. Detta gör det angeläget att kotrafiken fungerar väl för att automatisk mjölkning ska kunna kombineras med bete. Det kan vara en utmaning för lantbrukaren då korna under betessäsongen i större utsträckning synkroniserar sitt beteende vilket får följder som sänkt mjölkningsfrekvens, längre mjölkningsintervall och lägre utnyttjandegrad av mjölkningsenheten. För att upprätthålla samma höga produktionsnivå som under inomhussäsongen är det viktigt att ta hänsyn till de faktorer som motiverar korna att röra sig mellan ladugård och betesfålla. Det kan handla om vallgatans utformning, avståndet korna behöver gå mellan ladugård och bete, betets kvalitet, tillgång till vatten, grad av utfodring inomhus och vädret. Utöver dessa faktorer kan verktyg som kontrollerat utsläpp, justering av mjölkningstillstånd och betesstrategi användas för att dirigera kotrafiken i önskad riktning. Då ingen gård är den andra lik finns det många olika lösningar på hur kotrafiken organiseras. Som gemensam nämnare bör kotrafiken grunda sig på kornas beteende och rörelsemönster, övervakning av detta under hela betessäsongen kan ge information om vad korna föredrar. En flexibel plan kan då upprättas över hur kotrafiken ska organiseras på bästa sätt.