Ångestlindring hos personer med affektiv problematik

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Ångest ökar i världen och kan leda till ett stort lidande för den drabbade. Idag finns ett flertal farmakologiska och psykologiska behandlingar som syftar till att reducera ångesten. Det finns dock behov av ytterligare forskning kring ämnet för att klargöra vilka behandlingsalternativ och strategier som är mest symtomlindrande samt kostnadseffektiva. Syftet med studien är att undersöka hur personer med affektiv problematik upplever sig hjälpta av olika av icke-farmakologiska behandlingar och strategier mot ångest.  Metod: En kvalitativ design med explorativ och deskriptiv ansats användes i denna studie. För att samla data utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdades på affektiva avdelningar. Antalet deltagare var åtta. Innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Två kategorier skapades: ”individuella strategier” och ”behandlingar”. Åtta underkategorier utformades även. Till ”individuella strategier” skapades underkategorierna: att samtala med någon, ångestlindrande strategier, hälsosam livsstil, destruktiva handlingar och alternativa behandlingar. Till ”behandlingar” skapades underkategorierna: psykologisk behandling, ECT och kunskap och medvetenhet. Slutsats: Upplevelsen av vad som är fungerande behandling och strategier för att reducera ångest hos personer med affektiv problematik varierade mellan deltagarna. Därför är det viktigt med en personcentrerad vård, upprätta en god relation och att tidigt planera ångesthantering för att möta personens behov. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka hur vården kan planeras på ett personcentrerat sätt för att optimera möjligheterna till att minska en persons ångest.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)