Hur bra förutsäger kvigors avelsvärden framtida prestationer som kor?

Sammanfattning: Avelsarbetet som genomförs av Viking Genetics är ett samarbete mellan de nordiska länderna Finland, Danmark och Sverige. Det är i detta samarbete, nordisk avelsvärdering – NAV, som avelsmål tas fram och revideras. I juni 2016 fanns det 330 800 mjölkkor registrerade i Sverige, av dessa var cirka 82% anknutna till kokontrollen. Det är från kokontrollen som avelsarbetet hämtas mycket av sin information. Det är genom kokontrollen som all inrapportering sker, Sverige har ett utav världens mest omfattande informationskällor till forskning inom avel. I avelsarbetet räknar man på ekonomin för viktiga faktorer som exempelvis avkastning, fruktsamhet och juverhälsa, egenskaperna får ett ekonomiskt värde som vägs samman och bildar ett totalindex – NTM (Nordic Total Merit). Syftet med NTM är att skapa en lönsam mjölk och köttproduktion. Sedan 2007 har genomiska tester använts ute på gårdarna för att få ett säkrare genetiskt avelsvärde på djuren och för att med större säkerhet kunna beräkna förutsägelsen för framtida prestationer. Hypotesen var att för djuren som testas genomiskt skulle sambandet mellan variablerna MIN (mjölkindex) respektive NTM mot avkastning vara starkare än för djuren med avelsvärden baserat på härstamningsindex. Gårdarnas resultat har jämförts med varandra och resultatet visade att de genomiska testerna förutsäger djurens framtida prestationer, mjölkavkastning, bättre. Trenden är att fler och fler besättningar börjar använda sig av genomiska tester på sina djur. I undersökningen har data från två gårdar används, gård 1 som testade alla sina djur genomiskt och gård 2 som använde sig av härsamningsindex. Det är utifrån djurens avelsvärden som varje besättning väljer tjurar för att följa sin avelsstrategi och för att få bästa möjliga ekonomi och djurhälsa i besättningen. Denna undersökningen har samband mellan mjölkindex och avkastning samt NTM och avkastning beräknats. För en av gårdarna har också samband mellan juverhälsa och avkastning studerats. Avelsvärden för varje djur hämtades ifrån Kokontrollen och från Växa Sveriges databas KOOL. I undersökningen ingick 106 djur födda 2013 och 2014 från gård 1 och 151 djur födda år 2013 från gård 2. Alla djuren var av rasen Holstein, men med en tolerans på 6% inblandning av annan ras. Avelsvärdena har hämtats från hösten efter att djuren föddes, dvs från hösten 2014 och hösten 2015. NTM baserat på genomiska tester ger med större säkerhet svar på djurets framtida prestationer och underlättar avelsplaneringen vilket leder till att besättningarna får friskare och hållbarare djur, vilket är gynnsamt för företagets ekonomi. Det går även att dra slutsatsen att det är värdefullt att vara med i kokontrollen då mycket information hämtades därifrån och som korrigerade djurens avelsvärden.