Statlig styrning av kommunal äldreomsorg : Vilken påverkan har den statliga styrningen genom prestationsbaserad ersätt-ning på personalens arbetssätt inom kommunal äldreomsorg?

Detta är en Master-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Författare: Birgitta Evensson; Anne Hölmebakk; [2015]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Staten har sedan år 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjälp av öronmärkta stimulansmedel riktade till specifika områden. Från 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård samt kommunernas socialtjänst. Reformen benämns Bättre liv för sjuka äldre, där en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersättning. Syfte med denna studie är att belysa vilken påverkan styrsättet med förbestämda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersättning får på personalen i kommunal äldreomsorg. Studien är en fallstudie av implementering, där Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det är en kvantitativ undersökning som bygger på 574 enkätsvar från olika personalgrupper inom kommunernas äldre-omsorg. Styrning med prestationsersättning sker inom många områden, men denna studie avgränsas till att un-dersöka ett nytt sätt att arbeta förebyggande inom äldreomsorg. Arbetsmodellen kallas Senior alert och innebär att vårdpersonal utifrån olika skattningsinstrument bedömer specificerade hälsorisker hos den äldre befolkningen. I studien görs jämförelser mellan olika yrkesgrupper i organisationen där vi utifrån flera teoretiska perspektiv analyserar i vilken grad en implementering har skett. Resultatet av studien visar att reformen har fått genomslag i kommunerna, genom att en majoritet av äldreomsorgspersonalen säger sig ha fått information om och utbildning i Senior alert. Chefer instämmer i hög grad till att det nya arbetssättet är bra medan vårdpersonalen är mer tveksam. En förklaring till det kan vara att cheferna har ett ekonomiskt ansvar och låter sig styras av de ekono-miska anslagen (prestationsersättningen) medan vårdpersonalen anser att man redan har bra metoder för att arbeta förebyggande för de äldre.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)