Vindkraft och kraftledningars påverkan på djurlivet : - en litteraturstudie

Sammanfattning: Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen. Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljud för att kommunicera eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller. Skuggor kan ge tillfällig irritation och distraktion, hästar verkar vara extra känsliga. Hinderbelysningen kan ge påverkan på djurens dygnsrytm, de har även en tendens att undvika ljuskällor vilket kan skapa barriärer i landskapet. Elektromagnetisk strålning från kraftledningar har i undersökningar visat sig påverka kors mjölkproduktion negativt. Långtidsexponering av elektromagnetisk strålning kan ha en påverkan på embryonalutvecklingen samt kroppens enzymer, hormoner och DNA. För de vilda betesdjuren, samt de semi-domesticerade renarna tros den största påverkan främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken, vilket ökar tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Detta medför en ökad mänsklig aktivitet vilket kan komma att störa betesdjuren. Dock använder vissa arter vägarna för att lättare förflytta sig i skog och mark samt för att undkomma insekter. Kraftledningar ger enligt undersökningar permanenta betesförluster för renar.  Det finns viss data som tyder på att semi-domesticerade renar vänjer sig vid kraftledningarna vid avsaknad av mänsklig aktivitet. Djuren kan med tiden komma att vänja sig vid dessa störningar. Dock beror förmågan till tillvänjning på art, genetiskt ursprung, typ av störning, i vilken grad den uppkommer samt var den förekommer. Uppkommer störningen i ett jordbrukslandskap som redan är störningsutsatt, kanske vindkraftens uppbyggnad inte påverkar arterna i lika hög omfattning som om etableringen skulle ske i ett orört fjällandskap. Det finns ett stort behov av fortsatta studier och forskning inom ämnet. Detta för att man med säkerhet ska veta hur djuren i framtiden kan komma att påverkas av denna energikälla och då kunna planera utbyggnaden och lokaliseringen på ett sätt som ger minst påverkan på djuren och den natur de lever i.