Aktiekapitalet - reellt borgenärsskydd eller ett koncept att släppa taget om?

Sammanfattning: En trend inom Sveriges, EU:s samt delar av övriga världens bolagsrätt är att förenkla reglerna för aktiebolag. I detta ligger att revidera kravet som ställs på att aktiebolagens stiftare ska tillskjuta en viss summa pengar som ekonomisk buffert till bolaget, ett så kallat aktiekapital. Den minsta nivå av aktiekapital som behöver tillskjutas bolaget vid bildningen utgörs av minimikapitalet. I Sverige tillämpas för privata aktiebolag ett minimikapital om 50 000 kr. Beloppet halverades från 100 000 kr genom en lagändring år 2010. Lagstiftaren menade att den gamla beloppsgränsen låg för högt för att stimulera landets nyföretagande, men samtidigt att minimikapitalet som sådant var bra då det i viss mån borgade för seriösa bolagsbildare och att aktiebolagen till borgenärernas förmån skulle ha en viss förmögenhetsmassa att ta ur vid insolvens. I anglosaxiska länder som Storbritannien och USA har man valt att avskriva minimikapitalet, och istället tillgodose behovet av borgenärsskydd genom regler om t.ex. otillåtna värdeöverföringar i relation till ett test om bolagets insolvens samt ett skadeståndsansvar för bolagsledningen då dessa brukat otillbörliga affärsmetoder. Större tilltro sätts också till avtalsrätten, och parternas förmåga att på egen hand sörja för det skydd som bedöms lämpligt vid en kreditgivning eller köprättslig transaktion. Slutligen utnyttjas också försäkringssystemen för att täcka det skyddsbehov som t.ex. tredje man har då han/hon skadas av bolaget. Sverige skulle mycket väl kunna överge minimikapitalsreglerna och inkorporera drag av anglosaxisk rätt i den inhemska lagstiftningen. Sannolikt skulle detta leda till etableringen av mer ändamålsenliga borgenärsskyddsregleringar och ett mer lukrativt företagsklimat.