Arabiska fullblodshästar i Sverige - utfodring, hälsa och hästhållare

Sammanfattning: Rätt utfodring och skötsel är viktiga faktorer för att undvika sjukdomar som kolik, magsår, och utveckling av stereotypier etc. Det finns dock forskning som indikerar att även ras kan påverka risken för att drabbas av dessa sjukdomar, och att raser som t.ex. det arabiska fullblodet är mer predisponerat för olika utfodrings- och skötselrelaterade sjukdomar jämfört med andra hästraser. Målet med föreliggande studie var därför att kartlägga utfodring, skötsel och förekomsten av utfodringsrelaterade sjukdomar hos arabiska fullblodshästar i Sverige i dagsläget, samt att beräkna riskincidenser för dessa hälsoproblem och jämföra dessa med litteraturuppgifter från studier avseende andra raser. En enkät med 82 frågor fanns tillgänglig och gjordes reklam för på olika internetsidor och forum där ägare till arabiska fullblodshästar kunde tänkas se den. Enkäten riktade sig enbart till de hästägare som hade arabhäst för tillfället och varje enkät gällde en häst. Efter att ha exkluderat ägare som bodde utomlands eller som inte hade någon arabhäst just nu återstod 454 kompletta enkätsvar som användes i analyserna. Fyrtiofyra procent av hästarna i undersökningen var mellan 6-15 år gamla, 47 % var ston, 43 % var valacker och 10 % var hingstar. Störst andel av hästarna, 45 % var mellan 151-155 cm i mankhöjd och 87 % av hästarna bedömdes av respondenten vara i gott hull (hullbedömningspoäng två eller tre på en sex-gradig skala). De vanligaste disciplinerna arabhästarna användes till var hobby/promenad/skogsridning (59 %), dressyr (34 %), distans (22 %), western (21 %) och hoppning (20 %). Störst andel, 37 %, tränade sin häst i lätt arbete och gjorde det 3-5 gånger i veckan (59 %). Sjuttiotvå procent av hästarna hölls på stall på natten och i hage på dagen, medan 25 % hölls på lösdrift. Av de som hölls i hage på dagen var de flesta hästar, 84 %, ute mellan 8-16 timmar/dygn. Största andelen, 60 %, av hästarna i studien hade inte en beräknad foderstat till sin häst. Av de som hade beräknad foderstat till sin häst, 40 %, var det 14 % som inte hade någon analys på det grovfoder de baserade foderstaten på. Det vanligast förekommande grovfodret var hösilage (61 %), följt av hö (56 %). Sjuttiofyra procent använde något kraftfoder till sin häst, och det populäraste kraftfodret var någon typ av kommersiell kraftfoderblandning (62 %). Nittionio procent använde någon typ av tillskottsfoder och där var saltsten det som användes i störst utsträckning (86 %). Riskincidenser per 100 häst och år var i denna studie 5,7 % för kolik, 4,4 % för problem i luftvägar, 5,9 % för diarré, 0,7 % för fång, 0,9 % för foderstrupsförstoppning, 1,3 % för IR, 1,1 % för EMS, 0,7 % för korsförlamning, 0 % för magsår och 0,2 % för PPID.