Ansvar Lärande Strategi. Responsibility Learning Strategies

Sammanfattning: Det här arbetet handlar om hur ett Gymnasieförbund har arbetat med ett kompetensutvecklingsprojekt. Vi har gjort en intervjustudie på två av skolorna i förbundet där vi har intervjuat elva stycken respondenter. Vi har valt att redovisa dessa intervjuer i porträtt för att synliggöra helheten, komplexiteten och variationen hos respondenterna och lyfta fram de paradoxala bilderna. Med vårt arbete vill vi medvetandegöra läsaren om de möjligheter och hinder som kan ligga till grund för arbetet med att ta till sig samt implementera kunskaperna från kompetensutvecklingen, i den dagliga verksamheten. Med detta hoppas vi också att vi skall kunna bidra med en medvetandehöjande insats till andra som arbetar med kompetensutveckling, utbildningsarbete och ledarskap. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur har Sydskånska Gymnasieförbundet arbetat med kompetensutvecklingsprojektet? Hur upplever personalen sitt ansvar i arbetet med kompetensutvecklingsprojektet? Upplever personalen att det har funnits en strategi i arbetet med kompetensutvecklingsprojektet, i sådana fall vilken? Hur har personalen arbetat för att implementera den kunskap som de har fått via kompetensutvecklingsprojektet, i sitt dagliga arbete? Den litteratur vi har kopplat till vårt arbete handlar om Projekt och projektets paradoxer, Lärande, Ansvar, Strategier samt förändringsarbete i arbetslivet. Flera möjligheter och hinder har framträtt i vårt arbete med kompetensutvecklingsprojektet. Våra slutsatser är följande: ' Att alla respondenterna ser sig själv som ansvarstagande individer genom hela projektet och att de tar ansvar för sig själv, gentemot sig själv och sitt eget förhållningssätt och sina värderingar. ' Att respondenterna inte har en uttalad gemensam uppfattning eller upplevelse om vad de vill, kan eller får ta ansvar för i det gemensamma kompetensutvecklingsprojektet. ' Att den enda uttalade strategin som har funnits är att respondenterna skall medverka på utbildningarna. Det har inte funnits en uttalad gemensam strategi för att skapa förutsättningar för lärande, men att varje individ har utvecklat egna strategier för att ta till sig kunskaper eller för att hantera den praktiska vardagen. ' Att det inte har funnits några strategier för att implementera de gemensamma lärdomarna ifrån kompetensutvecklingsprojektet efter avslutade utbildningar, men att strategier finns för att arbeta med verksamheternas lokala måluppfyllelse. ' Att lärande har skett både individuellt och gemensamt och att kunskaper har implementerats men att förändringarna som har skett är oreflekterade och till viss del omedvetna. ”Förändringar inom utbildningen är lätta att föreslå, besvärliga att genomdriva och enormt svåra att hålla vid liv” (Fink & Hargreaves 2008 s 13).