Straffvärde eller straffmätningsvärde? – en studie av 29 kap. brottsbalkens struktur, systematik och straffteori

Sammanfattning: I Svensk Juristtidning i år har frågan om vilket värde – straffvärde eller straffmätningsvärde – som bör utgöra utgångspunkten inför påföljdsvalet föranlett debatt. Samma fråga och debatt har agerat som inspirationskälla till ämnet för detta examensarbete. Ifrågavarande uppsats har som syfte att undersöka och belysa brottsbalkens 29:e kapitels struktur, systematik, bakomliggande straffteorier och principer, samt analysera hur de nämnda komponenterna förhåller sig till varandra. Genom detta syfte eftersträvas även att försöka bidra med ett perspektiv, ett betraktelsesätt, i frågan om vilket värde som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet. Arbetets huvudfrågeställning sammanfaller med dess syfte och lyder som följer: vad kan en studie av 29 kapitlets struktur, systematik och straffteori bidra med i den omdebatterade frågan om vilket värde – straffvärde eller straffmätningsvärde – som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet? I studien har följande frågeställningar beträffande 29 kap. brottsbalken besvarats – hur kapitlet är strukturerat, vilka straffteorier och principer som ligger till grund för det, förenlighet mellan dessa komponenter, vilka beslutsstrukturer som kan identifieras för tillämpningen av 29 kap. brottsbalken samt vilket värde respektive beslutsstruktur kan sammankopplas med. Därtill har även frågeställningar rörande beslutsstrukturernas förenlighet med den legislativa strukturen, straffteorierna och principerna i 29 kap. brottsbalken behandlats. Oundvikligen har studien även föranlett ett visst ställningstagande i frågan om vilken beslutsstruktur som bör tillämpas. Metoden som tillämpas i studien kan beskrivas som rättsdogmatisk och har präglats av en analytisk karaktär, ett inre perspektiv, de lege ferenda argumentation och en slags teoretisk utvärdering av forskningsfrågorna. Efter ett granskande och belysande av bestämmelserna och den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken samt de bakomliggande straffteorierna och principerna anlände studien i ett delresultat. Straffteorier och principer som grundar 29 kap. brottsbalken kan uppställas i en rangordning bestämd utifrån deras förenlighet med bestämmelserna och den legislativa strukturen i kapitlet: proportionalitet och humanitet, rättssäkerhetsprinciper och preventionsteorier. Därtill resulterade ett granskande av doktrin och prejudikat i att två beslutsstrukturer för tillämpandet av 29 kap. brottsbalken kan identifieras: en uppdelad och en sammanhållen. Den uppdelade beslutsstrukturen utgår från straffvärdet och den sammanhållna beslutsstrukturen utgår från straffmätningsvärdet som utgångspunkt för påföljdsvalet. De två delresultaten kom att bli beståndsdelar i studiens analys – beslutsstrukturernas förenlighet med de uppställda straffteorierna och principerna samt den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken. Såväl den uppdelade som den sammanhållna beslutsstrukturen visade sig förenlig med samtliga komponenter i bedömningen, om än i olika grad. Förenligheten blev i slutändan beroende av den legislativa strukturen i 29 kap. brottsbalken som i studien hade förutsatts följa den ordningsföljd som bestämmelserna i kapitlet skapar. Vad studien däremot förevisat är att den legislativa strukturen inte är en självklarhet. Istället kan den tolkas på två olika sätt – som bestämmelsernas ordningsföljd i kapitlet eller som beroende av fängelsespresumtionen i 30 kap. 4 § brottsbalken. Därmed blev frågorna rörande vilken beslutsstruktur som är mest förenlig med straffteorierna, principerna och den legislativa strukturen, samt frågan om vilken av dem som bör tillämpas, beroende av hur den legislativa strukturen i 29 kap brottsbalken tolkas. Om den legislativa strukturen tolkas i enlighet med studiens syfte, d.v.s. att den är självständig och utgörs av bestämmelsernas ordningsföljd i kapitlet, är det den mer sammanhållna beslutsstrukturen som bör tillämpas. Om den legislativa strukturen ses i ljuset av studiens upptäckter, d.v.s. att den är beroende av 30 kap. 4 § brottsbalken som implicerar en annan följd av bestämmelserna i 29 kap. brottsbalken, ska den mer uppdelade beslutsstrukturen tillämpas. Vad denna studie därmed bidrar med i frågan om vilket värde som bör utgöra utgångspunkten för påföljdsvalet är att såväl straffvärdet som straffmätningsvärdet kan anses vara förenlig med strukturen, straffteorierna och principerna bakom 29 kap. brottsbalken beroende på hur komponenterna värderas och vilken grad av självständighet som 29 kapitlet tillerkänns.