Flerspråkiga elever med språklig sårbarhet och grammatiska svårigheter- hur kan vi bedöma och hjälpa på rätt sätt?

Sammanfattning: Laurisch, Teresa (2018). Flerspråkiga elever som uppvisar grammatiska svårigheter- hur kan vi bedöma och hjälpa på rätt sätt? Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragJag vill bidra med en litteraturöversikt som ska ge förståelse för hur språkutvecklingen hos flerspråkiga elever med språkstörning förlöper, vilka insatser för att stärka språkutvecklingen för flerspråkiga barn med språkstörning som har befunnits vara effektiva och hur dessa kan tillämpas av lärare och speciallärare. Det finns relativt mycket forskning och litteratur om ordförrådets utveckling hos flerspråkiga barn med språkstörning. Att dessa elever visar stora brister i sitt ordförråd och därför behöver träna upp det, är också ofta ett faktum som undervisande lärare är överens om. Men det är lika betydelsefullt att träna upp den grammatiska förmågan och därmed språkets formsida. Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att göra en litteraturöversikt och att utifrån den skriva en sammanfattning och rekommendation till skolor om hur de lättare kan upptäcka flerspråkiga elever med språkstörning och hur man kan arbeta språkutvecklande med denna elevgrupp.Jag kommer att beskriva typisk grammatisk utveckling och vad som är en typisk grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn. Sedan fördjupar jag mig i grammatisk inlärning hos barn med språkstörning och hur skolan kan stödja dem på rätt sätt.Frågeställningar•Hur kartlägger man flerspråkiga elevers utveckling av grammatisk förmåga?•Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörning för att utveckla sin grammatiska förmåga?Teoretisk förankring och tidigare forskningDet är betydelsefullt att följa andraspråksutvecklingen och uppmärksamma eventuella svårigheter tidigt. Det finns ett stort behov av bedömningsverktyg men det krävs även rätt förhållningssätt och intresse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Pedagoger som möter flerspråkiga barn i förskolan och skolan behöver kunskap och verktyg för att se språklig mångfald i klassrummet som en resurs istället för att uppfatta det som ett hinder. Processbarhetsteorin är en modell för grammatisk inlärning som förutsäger att den grammatiska utvecklingen sker hierarkiskt inom alla språk. Man utgår ifrån vad barnet kan istället för att fokusera på vad det inte kan. Enligt processbarhetsteorin utvecklas det nya språket enligt vissa principer som bygger på de föregående. Jag har valt att indela detta avsnitt av mitt arbete i olika delavsnitt för att redogöra överskådligt. A: Typisk grammatisk utvecklingB: Flerspråkiga barns grammatiska utvecklingC: SpråkstörningD: Grammatisk utveckling hos barn med språkstörningE: Hur vi kan mäta och bedöma grammatisk utveckling - ProcessbarhetsteorinMetodArbetet är en litteraturstudie som har till syfte att kunna användas som en rekommendation för skolor och hur de kan bedöma språkutvecklingen och arbeta med flerspråkiga elever med språkstörning.ResultatI resultatdelen presenteras det väsentliga som kom fram i de centrala artiklarna som handlar om flerspråkiga barn med språkliga svårigheter, både när det kommer till utredning och intervention. På grund av att grammatisk utveckling av enspråkiga barn med språkstörning redan avhandlades i tidigare forskning, kommer resultatdelen att koncentreras enbart på flerspråkiga barn med språklig sårbarhet eller språkstörning. Resultatdelen struktureras i delavsnitten:A: Hur flerspråkiga barns grammatiska utveckling påverkas av en språkstörningB: Utredning (kartläggning) av flerspråkiga eleverC: Insatser (intervention) inom skolans ramSpecialpedagogiska implikationerMed stöd av ett case avhandlas möjligheter till handlingsplan för utredning och intervention utifrån en elev i årskurs 3 som uppfyller kriterier för en (outredd) språkstörning. Rätt kartläggning har stor betydelse för flerspråkiga elever och andraspråksinlärare med inlärningsproblematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) påpekar att flertalet tester utgår från svenska förhållanden, det vill säga att de är utprovade på barn med svenska som modersmål, vilket kan ge missvisande låga resultat när flerspråkiga barn testas. Vidare bidrar samverkan mellan hemmet, skolan och modersmålsläraren till att man får en bättre bild av var elevens svårigheter ligger. Det måste finnas tydliga rutiner kring utredningsarbete och alla möjliga instanser ska involveras. Det kan verka som att en flerspråkig elev har generella läs- och skrivsvårigheter när resultatet är hämtat från en standardiserat test som utgår från en enspråkig norm. Det är viktigt att alltid ha ett tydligt syfte med kartläggningen och att förmedla det till alla inblandade. Det övergripande syftet är naturligtvis att undanröja hinder för lärande och att öka måluppfyllelsen för den enskilda eleven och därmed även höja elevens självkänsla och självförtroende. Undervisningsmodeller för flerspråkighet ökar inkluderingen av alla elever oavsett språklig bakgrund och är nödvändiga i dagens flerspråkiga samhälle. NyckelordFlerspråkighet - Grammatik - Intervention - Processbarhetsteori - Språkstörning