Förskolegården : En plats för barns naturvetenskapliga möten

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning: Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskolebarns naturvetenskapliga meningsskapande genom att ta del av deras handlingar i mötet med material på förskolegården. De två frågeställningarna som har guidat i genomförandet av studien är: Vilka av förskolebarnens handlingar kan urskiljas som naturvetenskapligt meningsskapande på förskolegården? Vilka möjligheter erbjuder platsen (förskolegården) för förskolebarnens handlingar och naturvetenskapliga meningsskapande?   Studien utgår från en mikroetnografisk ansats. Under tre på varandra följande förmiddagar tog jag del av förskolebarnens handlingar på en förskolegård. Datainsamlingsmetoderna som främst användes var deltagande observationer samt fältanteckningar och dagboksanteckningar. De filmade deltagande observationerna transkriberades medan fältanteckningar och dagboksanteckningar renskrevs. Slutligen sammanfördes dessa i ett textmaterial, som utgör studiens data. I analysen identifierades termer av ord. Kategorierna ösa, gunga och falla urskildes utifrån teorier av verb (Areljung, 2017), medan förskolegården som plats analyserades utifrån Outdoor Play Environment Categories, även nämnd som OPEC (Mårtensson, 2013).   Sammantaget bidrar studien med en ökad kunskap kring naturvetenskap i förskolan, utifrån de aktuella förskolebarnens handlingar och kroppsliga uttryck. Det vill säga ett barnperspektiv. Studien belyser också naturvetenskapligt meningsskapande i förskolan genom relationerna plats och miljö, samt de olika material som finns på förskolegården.   Resultaten av denna undersökning visar på barnens handlande tillsammans med materialen och platsen i ett naturvetenskapligt handlande och tillkomst. Naturvetenskap genom handlingar som ösa, gunga och falla på olika sätt, där kroppen är involverad på olika sätt, samt ett meningsskapande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vidare visar resultaten på platsens betydelse i sig själv såsom exempelvis, kuperad terräng, slänter och berg, men också på att flyttbara material som exempelvis grus, hinkar och spadar blir förutsättningar i barnens handlingar och lek. Att de blir möjligheter för barnens handlingar och meningsskapande av att ösa, gunga och falla.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)