Att periodisera i bostadsrättsföreningar - normer och praxis

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: I Sverige bor nästan var femte person i en bostadsrättslägenhet. Trots detta är kunskapen om vad det innebär att vara bostadsrättshavare många gånger brist-fällig hos gemene man. Som bostadsrättshavare är men också delägare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte är att äga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebär boendeformen både frihet och stora möjligheter men det finns också risker förknippade med detta. Denna uppsats problematiserar några av de redovisningsfenomenen som uppstår i en bostads-rättsförening. Utgångspunkten är själva bostadsrättsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus är förståelse och olika kommunikativa aspekter på den ekonomiska redovisning-en. Denna speciella företagsform som har vuxit fram ur den svenska folkrörelsetraditionen bygger på principer som självkostnad och likabehandling. Därtill kommer ett antal allmänna grundidéer som utvecklats inom den kontinentala företagsamheten, här är det framför allt an- tagandet om fortlevnad som vi valt att lyfta fram. Syfte: Att lyfta fram periodiseringsproblematiken i bostadsrättsföreningar genom att belysa hur fördelningen av underhållsutgifter över åren kan ske, hur avsättningar och avskrivningar hanteras i praktiken. Samt att diskutera begreppen resultat och kassaflöde och visa på modeller för en god intern kommunikation. Perspektiv: Uppsatsen fokuserar på bostadsrättsföreningen i det ekonomiska perspektivet. Diskussionen begränsas av de bostadsrättsföreningar definierade som privatbostadsrättsföre-tag. Metod: Uppsatsens empiriska material bygger i huvudsak på en kvalitativ undersökning där fyra intervjuer genomförts med människor som alla på ett eller annat sätt har kunskap om bo-stadsrättsföreningar. Dessutom har e-postkommunikation med representanter från HSB och SBC etablerats. En mindre kvantitativ studie bestående av 100 bostadsrättsföreningar har kompletterat den kvalitativa huvudansatsen. Resultat och slutsatser: Uppsatsen har behandlat begreppet periodisering, eller konsten att fördela utgifter över åren. De principiella skillnaderna framgår tydligt med de två begreppen avsättning och avskrivning. Oavsett vilken strategi bostadsrättsföreningen väljer angående utgifter för kommande underhåll, måste de finansiella rapporterna kompletteras med upplys-ningar om hur underhållet hanteras för att innebörden av årets resultat ska vara begripligt. Centralt för förståelsen av självkostnadsprincipen är, menar vi, kassaflödesbegreppet. Då summan av alla kassflöden, sett i ett fortlevnadsperspektiv, med viss trovärdighet kan sägas vara lika med samtliga redovisade årsresultat. En bostadsrättsförening är en komplex miljö där olika intressen bryts mot varandra. Trygg-hetsbehov ställs mot spekulationssyften, långsiktighet mot kortsiktighet, kollektivet kontra individen och så vidare. Mitt i detta spektrum av intressen finns bostadsrättsföreningens sty-relse vars primära uppgift är att bedriva verksamheten på bästa sätt. I ett styrelseperspektiv syftar den ekonomiska informationen på beslutsfattande. En utmaning hos styrelsen är därför att utforma information och att skapa kommunikation med medlemmarna på ett sådant sätt så att besluten vinner acceptans. Uppsatsen har redogjort för ett antal modeller med syfte att skapa denna interna kommunikation. Förslag till fortsatta studier: En studie som behandlar den finansiella sidan av periodise-ringsproblematiken kan anses vara intressant. Det kan vara betydelsefullt att belysa den risk som uppstår som en konsekvens av de olika periodiseringsvalen som bostadsrättsföreningen kan göra.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)