Personlighetstest som metod vid rekryteringar : En kvalitativ studie om rekryterare och arbetssökandes upplevelse av personlighetstester

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka upplevelsen av personlighetstester i rekryteringssammanhang utifrån både rekryterares och arbetssökande perspektiv. Studiens frågeställning är: Vilken uppfattning har rekryterare om personlighetstest som metod? Vilken upplevelse har arbetssökande av personlighetstest? Hur påverkar validiteten och reliabiliteten användningen av personlighetstest? För att undersöka detta utfördes tio intervjuer av fem rekryterare och fem arbetssökande. Undersökningar om just personlighetstester i samband med rekryteringar går att finna men det är mindre vanligt med en jämförelse mellan rekryterare och arbetssökare. Tidigare forskning stödjer att människans personlighet till stor del är föränderlig och påverkas av den situation individen befinner sig i, därför finns relevans till att undersöka detta ur en sociologisk ståndpunkt. Att undersöka hur de olika grupperna upplever personlighetstest blev därför motiveringen till studien och förhoppningen är att bidra till en större insikt om personlighetstester som metod vid rekryteringar. Tidigare forskning har bland annat visat att personlighetstest bör användas som ett komplement till en personlig intervju med syfte att bidra till en större förståelse om individens personlighet. Det bör ej användas som enda urvalsverktyg tidigt i urvalsprocessen eftersom personlighetstest har en låg validitet och reliabilitet. Det teoretiska ramverket i studien utgår från Erving Goffmans teori kring det dramaturgiska perspektivet med fokus på begreppen framträdande och roller. Resultatet bygger på tre olika teman som framkom ur intervjuerna: testmomentet och återkoppling samt personlighetstesters utveckling. Utifrån dessa tre teman presenteras resultat och analys utifrån både rekryterarnas och arbetssökandes perspektiv. Studien visar att upplevelsen av personlighetstesterna skiljer sig åt från de olika grupperna. Rekryterarna upplever testen som en positiv metod i urvalsprocessen, och ser dem som ett bra underlag för en senare personlig intervju. Rekryterarna poängterar att en viktig del är att diskutera testet med den arbetssökande. Gruppen med arbetssökande har en mer problematisk syn på personlighetstester och samtliga har upplevt test tidigt i urvalsprocessen, utan återkoppling och utan möjlighet till en genomgång.