Konkurrerande offentlig säljverksamhet - En utvärdering av KOS-reglernas ändamålsenlighet

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att utvärdera de så kallade KOS-reglernas (konkurrenslagen 3 kap 27 – 32 §§) förmåga att leva upp till de uttalade ändamålen – att minska offentliga säljverksamheters effekt på konkurrensen och därmed bidra till effektiv konkurrens. Då näringslivet tvingas konkurrera med offentliga aktörers säljverksamheter, som drivs utan vinstkrav och utan risk för konkurs, finns risk att konkurrensen störs. I den näringspolitiska debatten efterfrågades därför konkreta verktyg för att hindra det allmänna från att bedriva säljverksamheter med konkurrenshämmande effekter. Efter att under 00-talet ha misslyckats med att komma tillrätta med problematiken på frivillig väg infördes därför år 2010 KOS-reglerna som ger Konkurrensverket möjlighet att i Patent- och marknadsdomstolen driva en förbudstalan mot staten, kommun eller landsting som utövar vissa konkurrensstörande beteenden. Reglerna var starkt efterfrågade av både det svenska näringslivet och Konkurrensverket som ett verktyg för att komma åt framför allt kommuner som ansågs konkurrera ut det privata näringslivet på områden utanför den kommunala kompetensen. Samtidigt var regleringen i sin utformning helt unik inom unionsrätten och därmed ett oprövat kort. Under åren som gått sedan införandet har det upprepade gånger ifrågasatts om regleringen har förmåga att nå de uttalade ändamålen. Uppsatsen visar att för att nå sitt primära ändamål att minska offentliga säljverksamheters hämmande effekt på konkurrensen skulle reglerna behöva tillåta att flera offentliga säljverksamheters gemensamma effekter på marknaden beaktades vid en och samma prövning. Detta på grund av den svåra uppgift det innebär att visa offentliga verksamheters kortsiktiga och långsiktiga effekter på konkurrensen, en verksamhet åt gången. Vidare har uppsatsen också visat att ett för stort fokus på det primära ändamålet i vissa fall riskerar att vara kontraproduktivt för det överordnade ändamålet – effektiv konkurrens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)