"Vi har ingen planet B" : En diskursanalytisk studie av röster, positioneringar, ansvar och agentivitet i svenska medietexter om klimatfrågan

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.