Rasistisk uppdelning eller rättvist utrymme? : En pragmadialektisk argumentationsanalys av debatter om separatism ur ett intersektionellt perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Litteraturvetenskapliga institutionen

Författare: Johanna Färlin; [2017]

Nyckelord: Retorik; separatism; intersektionalitet;

Sammanfattning: I den här uppsatsen analyseras debattartiklar om separatism, i dessa fall om uppdelning av människor baserat på kön eller "ras", med hjälp av en pragmadialektisk argumentationsanalys. Artiklarna – tre för och tre emot separatism– analyseras i enlighet med den metod som presenteras av Mika Hietanen i antologin Retorisk kritik. Argumenten har ställts upp i argumentationsstrukturer för att konkretisera vilka ståndpunkter som förs och hur respektive debattör argumenterar för att ta sig dit. Av analysen kan dras slutsatsen att separatismens förespråkare driver teserna att separatistiska rum är nödvändiga och viktiga, och att de argumenterar för detta genom att hävda att det är viktigt för marginaliserade – i dessa fall kvinnor och rasifierade – att ibland få en fristad bortom sina förtryckares närvaro. Separatismens motståndare argumenterade för att separatisters sätt att dela upp människor är rasistiskt och kontraproduktivt. De utmärkande skillnaderna sidorna emellan är att förespråkarna framstår som i underläge i och med att de främst fokuserar på att problematisera den dominerande gruppens beteende och ge historiska exempel på tidigare separatistiska framgångar. Dessutom förekommer falska auktoritetsargument, som om de övriga argumenten inte upplevs starka nog. Motståndarna går hårdare fram och kostar på sig personangrepp och anklagelser, eftersom de tycks säkra på att de har en majoritet av den allmänna opinionen på sin sida. Detta förklaras med hjälp av tidigare exempel på kritik mot så kallad identitetspolitik som omöjliggörande solidaritet och gemensam kamp. Dessutom dras en parallell mellan separatisternas perspektiv och idén om white privilege och ”förblindade” motståndare. Ambitionen för tolkningen av analysens resultat var att tillämpa ett intersektionellt perspektiv. Insikten om olika faktorers inverkan gjorde det angeläget att även blottlägga min egen position. Den här uppsatsen presenteras därför som en tolkning av debatten om separatism utifrån min position som bland annat vit, kvinnlig student.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)