Landstingens pensionsskuld : En studie om landstingens hantering och redovisning av pensionsåtaganden

Sammanfattning: Problem: I Sveriges kommuner och landsting finns idag en redovisningsmetod som benämns som blandmodellen. Modellen innebär att pensioner intjänade före 1998 placeras utanför balansräkningen i en not. Att stora delar av en skuld kan placeras utanför balansräkningen har väckt diskussioner och även lett till att tre landsting valt att frångå den lagstadgade modellen och istället placerat hela pensionsskulden i sin balansräkning. Största anledningen till att detta väckt debatt är att redovisningsmetoden leder till att landstingen anses misslyckas med att förmedla en rättvisande bild. Att redovisningen gett möjlighet att placera en stor del av skulden utanför not kan vara en av anledningarna till att kraven på att tydligt visa hur pensionsskulden ska finansieras har uteblivit. Tidigare forskning har belyst att underfinansierade pensionsskulder är ett problem och att en stor andel ofinansierad skuld kan leda till effekter för framtida skattebetalare. Vi anser att den redovisningsmetod som använts tillsammans med oklarheter gällande hur skulden ska hanteras bidrar till att mer forskning inom området krävs. Problemformulering: Kan Sveriges landsting hantera sin pensionsskuld? Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka om Sveriges landsting genom pensionsmedel eller via beskattning kan hantera sin pensionsskuld. Ett första delsyfte med studien är att undersöka vilken nivå av finansiering i pensionsmedel som är optimal för de svenska landstingen. Vidare har studien som delsyfte att undersöka om blandmodellen har effekt på nyckeltal som inte är förenlig med en rättvisande bild. Ett delsyfte är också att framställa landstingens pensionsskuld vid fullfonderad modell. Teori: Den huvudsakliga teorin i studien består av forskning inom ämnet hantering av pensionsskuld, rättvisande bild och nyckeltal. Vidare består teorin av tidigare forskning om pensionsskuld inom offentlig sektor. Metod: Data i studien har hämtats från årsredovisningar för landstingen samt sammanställningar av SCB och SKL för år 2004-2014. För att undersöka data används främst teoretiska modeller från fackligt granskad litteratur för att besvara studiens syften. Slutsatser: Utifrån studiens resultat är de viktigaste slutsatserna att 15 av 21 landsting kan finansiera sin pensionsskuld med pensionsmedel under kommande 70 år. Det avgörande för att full finansiering uppnås är prestationen vid förvaltning av pensionsmedel. Att tillväxten i pensionsmedel är av stor vikt bevisas bland annat av att endast ett landsting kan hantera sin pensionsskuld vid en framtida tillväxt i pensionsmedel på 8 %. En annan viktig slutsats är att pensionsskulden inte kan hanteras via skatt med nuvarande skattesats. Slutligen finner vi att användandet av blandmodellen inte är förenligt med rättvisande bild till följd av den stora påverkan den har på exempelvis soliditetsmått.