Nedbrytning av dammbyggnadsmaterial: litteraturstudie och
laborationstester

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå/Samhällsbyggnad

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är
lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som
verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka
tekniker, så som erosionsskydd, som används för att skydda
dammkonstruktionen samt även de olika laster som dammen utsätts för.
Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan
ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som
väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns
under en lång tidsperiod.
På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen erosionsskydd av dumpat
oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade
homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs. Genom att
placera ut varje block individuellt kan större sammankoppling mellan
blocken erhållas och erosionsskyddet står lättare emot de laster som verkar
på skyddet. De laster som skyddet dimensioneras mot är is, snö, vind och
vågor.
De nedbrytande processer som identifierats är vittring, erosion, tjälning
och frysning. Vittring kan delas upp i undergrupper så som fysisk vittring
och kemisk vittring. Den fysiska vittringen, sönderdelning av block,
föregår ofta den kemiska vittringen som behöver tillträde till nya friska
ytor hela tiden. Hur beständig ett bergblock är mot vittring beror bland
annat på de ingående mineralernas vittringsbeständighet samt deras inbördes
sammankoppling i matrisen. Erosion är en process som nöter på berget genom
inverkan av vatten, vind, vågor och is. Eftersom vittring inte har någon
transporterande verkan samverkar ofta dessa två processer genom att
vittringen bryter ned berget och erosionen transporterar bort
nedbrytningsprodukterna.
Vid val av dammbyggnadsmaterial måste många parametrar vägas in för att få
berg med hög beständighet. Egenskaper så som bergets densitet,
vattenupptagningsförmåga, sprickighet, beständighet mot nötning,
sprängteknik, vittringsbeständighet och ingående mineraler bör vägas
samman.
Under 2002 antogs en ny standard av den europeiska kommissionen för
standarder angående krav för vattenbyggnadssten. Standarden, som ska
införlivad i svensk lagstiftning, anger de krav och provningsmetoder som
ska gälla för stenar som används till erosionsskydd. Beställaren kan till
viss mån själv vara med och påverka hur hög kvalitet som ska krävas av
blocken som ska användas till erosionsskyddet men standarden anger
minimivärden som ska överskridas.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)