Tillämpning av mognadsmodellen för ständiga förbättringar på operatörsnivå i tillverkande företag

Sammanfattning: Att arbeta med ständiga förbättringar (SF) är en del av många tillverkande företags ledningssystem, men tyvärr är det inte ovanligt att företagen upplever ett gap mellan önskade resultat och det som faktiskt sker. Om anledningarna till detta gap kunde synliggöras skulle insatserna för att vidareutveckla förbättringsarbetet bli lättare att rikta. Att med jämna mellanrum utvärdera arbetet med SF skulle vara ett sätt att synliggöra anledningarna. Trots det så görs det inte i tillräcklig utsträckning och mer forskning om hur ett effektivt mätsystem för SF skulle kunna utformas och implementeras behövs. Vid Centrum för forskning inom innovationsstyrning på universitetet i Brighton har en modell för utvärdering av mognadsgrad gällande arbete med SF tagits fram. Modellens tillhörande självutvärderingsverktyg handlar om att mäta förmågor kopplade till olika nivåer av kulturell mognadsgrad i arbetet med SF. Flera studier visar att verktyget har tillämpats på företagsnivå, men ingen där det tillämpats i produktionen på operatörsnivå. Att utvärdera mognadsgraden gällande SF på operatörsnivå skulle med stor sannolikhet vara värdeskapande för företaget och ge signaler, både på styrkor och svagheter, men också på hot och möjligheter gällande förbättringsarbetet. Syftet med denna studie är att på operatörsnivå inom tillverkande företag empiriskt testa, och vid behov anpassa, ett till mognadsmodellen för SF kopplat självutvärderingsverktyg. Utvärderingen genomfördes på ett högpresterande tillverkande företag som är världsledande inom sitt produktsegment. Självutvärderingsverktyget översattes från engelska till svenska och anpassades efter målgruppen, varefter 80 respondenter, från två avdelningar med helt skilda produktionsmetoder och arbetssätt, fick svara. Resultatet visar en mognadsgrad liknande den som andra högpresterande företag fått vid utvärdering på företagsnivå, trots att fokusområdet varit annorlunda, samt att anpassningen av verktyget i denna studie sänkt mognadsgraden. Vidare bör resultatet vara värdefullt för det företag där utvärderingen utförts, även om vissa frågor i utvärderingen visade sig vara osäkra. Avvikande resultat mellan avdelningarna identifierades och bevisades genom signifikanstest och förklarades genom intervjuer på fallstudieföretaget. Slutsatsen är att modellens självutvärderingsverktyg kan vara användbar för företag som vill mäta mjuka värden kopplade till en kultur gällande SF. Vidare fyller den ett gap gällande mätsystem för arbete med SF på operatörsnivå. Gällande anpassning av verktyget kan det vara lämpligt att se över utformningen av påståendena då dessa bör vara relevanta för den aktuella målgruppen.