Social önskvärdhet och implicita könsattityder: Påverkas kvinnors implicita fördomar av falsk feedback?

Sammanfattning: Social önskvärdhet präglar hur våra normer och sociala beteenden ser ut och har lett till att fördomsfulla attityder i dag hellre mäts implicit, t.ex. med Implicit Association Test (IAT), snarare än explicit för att erhålla ett mer trovärdigt resultat. Dock har det visat sig att även omedvetna attityder medvetet går att kontrollera i implicita test. Mätmetoden i denna studie var Sorting Paired Features Task (SPFT), som likt IAT analyserar responstiderna för association av stimuli till kategorier, men där fyra associationer mäts i en enda svarsrespons i stället för två. Vårt huvudsakliga undersökningssyfte var att se om falsk feedback som antyder implicita fördomar hos kvinnor gentemot sin utgrupp (män), gör att deltagarna försöker kontrollera sin respons i ett följande implicit test mot mer socialt önskvärda resultat. Detta har inte tidigare undersökts med SPFT som mätmetod. Samtidigt undersöktes kvinnors tendens till implicit ingruppsfavoritism i enlighet med tidigare studier. Vidare studerades huruvida graden av empati och kvinnoidentifiering påverkade deltagarnas implicita könsattityder. Undersökningsdeltagarna bestod av 75 stycken kvinnliga studenter som utförde SPFT och därefter fyllde i ett formulär som innehöll explicita attitydfrågor, empatifrågor och kvinnoidentifieringsfrågor. Vi fann inget signifikant resultat för huvudhypotesen men kunde bekräfta kvinnors automatiska ingruppsbias.