Kulturarv på blodigt allvar : Genus och historiebruk i tv-serien True Blood

Sammanfattning: I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv. Metoden har varit en karaktärsanalys. För att kunna undersöka mitt syfte har jag några frågor som hjälper mig i mitt sökande. Dessa är: • Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood? Dessa frågor operationaliseras genom att se: • Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv- serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende. Mina resultat visar att den historia som brukas i tv-serien värderas utifrån karaktärernas rollbeteende. I serien används historien för att i samtiden skapa genus som passar in i den heterosexuella matrisen där serien får stå som perfomativitet i detta genusgörande. Sexualiteten och begäret som visas är moraliserande genom historiebruket och heteronormativt och stämmer in på Rubins teori om viss sexualitet som godkänd. Ett historiemedvetande kring hur vi blir bättre och bättre (Framsteg) samt att en viss typ av mänsklig essens alltid finns hos människor som naturlig visas upp.