Vad innebär principen ne bis in idem? Är förslagen i SOU 2013:62 förenliga med principen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Det svenska skattesystemet har varit föremål för diskussion i många år. Detta på grund av misstankarna om att det kan strida mot ne bis in idem, förbudet mot dubblaförfaranden och dubbelbestraffning. Det svenska systemet är indelat i två delar. Det ena är att man om man lämnar oriktiga uppgifter kan tilldelas ett skattetillägg på 40% av vad man borde betalat. Den andra delen är att man riskerar fängelse om skattebrottet anses vara grovt. Det här har prövats ett flertal gånger i Europadomstolen och det har funnits starka indikationer om att det svenska systemet troligtvis inte är förenligt med bestämmelserna om ne bis in idem som finns i Europakonventionen art. 4 tilläggsprotokoll 7 samt EU:s staga art. 50. Sverige har hela tiden vidhållit att det svenska systemet är förenligt med bestämmelserna. Men i och med Åkerberg Fransson domen från EU-domstolen så stod det klart att det svenska systemet är oförenligt med förbudet. I augusti 2013 så presenterades utredningen SOU 2013:62 vars uppgift var att finna alternativa förfaranden i skattemålen. I den här uppsatsen så kommer tre frågor besvaras. Dessa är: • Vad är ne bis in idem? • Hur ser gällande praxis angående ne bis in idem ut? • Är förslagen i SOU 2013:62 förenliga med principen om dubbelbestraffning? Den här uppsatsen kommer visa att vid bedömningar om eventuella brott mot ne bis in idem så måste två frågor besvaras jakande. Den första frågan är om det är fråga om straffrättsliga sanktioner. För att ta reda på om en sanktion är straffrättslig eller ej så använder man sig av de så kallade Engelskriterierna. Den andra frågan är om det handlar om samma brott. Definitionen av samma brott kommer nu från Zolotukhin mot Ryssland de domstolen definierade samma brott som när grunderna för brotten är identiska eller i allt väsentligt desamma. Utredningen presenterade två alternativa lösningar för att det svenska skattesystemet ska vara förenligt med EU-rätten. Slutsatsen av uppsatsen är att dessa två system är förenliga med principen om ne bis in idem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)