Könsskillnader i arbetslöshet : En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå. Kvoten mellan mäns och kvinnors arbetslöshetfungerar som beroendevariabel och förklaras av variabler för olika näringsgrenar,utbildningsnivå, andelen kvinnor i kommunen och kommunfullmäktige, andelen individermed utländsk bakgrund, kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten iSveriges län. Resultaten visar att en könssegregerad arbetsmarknad påverkar könsskillnader i arbetslöshet.Män påverkas generellt sett mer av förändringar i andelen anställda i olika näringsgrenar änkvinnor. När det gäller utbildning minskar kvoten mer ju högre utbildningen är och attkoefficienten blir negativ beror på att kvinnors arbetslöshet ökar mer än mäns. Vidare harandelen individer med utländsk bakgrund i en kommun en negativ inverkan på kvoten, vilketäven gäller kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten. Andelen kvinnor i enkommun har positiv effekt på kvoten medan andelen kvinnor i kommunfullmäktige ärinsignifikant. Baserat på detta resultat bör beslutsfattare som vill minska könsskillnaderna iarbetslösheten arbeta för att könssegregeringen på arbetsmarknaden och skillnaderna mellanpojkar och flickor i skolan minskar, för att integreringen av nyanlända förbättras och attkönssammansättningen i förtroendevalda församlingar blir jämnare. Åtgärder som dessaskulle kunna minska arbetslösheten samtidigt som jämställdheten ökar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)