Specialdomstolar i samtiden- en komparativ studie av Migrationsöverdomstolens samt Mark- och miljööverdomstolens prejudikatbildningsfunktion

Sammanfattning: Ett rättssäkert, pålitligt och fungerande rättsväsende är själva fundamentet i en rättsstat. Strävan efter ett rättssäkert och effektivt domstolsväsende har i vissa fall resulterat i inrättandet av specialdomstolar vid sidan av det ordinarie rättsväsendet. I denna uppsats studeras två av dessa, nämligen säga mark- och miljödomstolarna och migrationsdomstolarna, närmare. Särskilt intresserar jag mig för hur domstolarnas prejudikatbildning fungerar samt hur avvägningarna mellan rättssäkerhet och effektivitet har gjorts. I uppsatsen använder jag mig av en rättsdogmatisk samt en komparativ metod. Materialvalet består av de allmänt accepterade rättskällorna såsom lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och doktrin. Utöver detta har jag även använt mig av ett urval av offentligt tryck, exempelvis statliga offentliga utredningar, departementsskrivelser, kommittédirektiv och skrivelser. För att få en större förståelse för hur lagstiftningen fungerar i praktiken har jag även använt mig av ett antal rättsfall från Högsta domstolen, Mark- och miljööverdomstolen, Migrationsöverdomstolen och Regeringsrätten. Migrationsöverdomstolen och Mark- och miljööverdomstolen har många likheter men även flera avgörande skillnader. Exempelvis kan inte Migrationsöverdomstolens domar överklagas medan det finns en möjlighet för Mark- och miljööverdomstolen att genom en ventil släppa upp särskilt prejudikatintressanta mål till Högsta domstolen. Dessutom skiljer sig skälen för att domstolarna ska bevilja prövningstillstånd åt. Mark- och miljödomstolen beviljar både ändringsdispens, prejudikatdispens, granskningsdispens och extraordinär dispens, medan Migrationsöverdomstolen enbart beviljar prejudikatdispens och extraordinär dispens. I två domstolar som annars bär väldigt många likheter är dessa skillnader i avvägningen mellan rättssäkerhet och effektivitet väldigt intressanta att iaktta.