"Det finns ingen plats för blyghet i dagens samhälle.." : En kvalitativ studie om hur lärare talar om blyga elever i klassrummet.

Sammanfattning: Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet. Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras. Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige.