Att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen (LUT)

Sammanfattning: Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ”Dramapedagogik som demokratisk fostran?”(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap. Vi skapade förberedande pilotfrågor i form av e-postintervjuer, för att via dessa e-postsvar göra ett urval av två yrkesverksamma dramapedagoger för våra djupintervjuer och för att se hur begreppssynen var på det konstpedagogiska perspektivet. Svaren på våra e-postbaserade frågor var att majoriteten inte kände till begreppet konstpedagogiskt perspektiv och gav därför inga svar på vilken syn man hade. En del hade googlat på begreppet och tyckte det var flummigt, och vissa tyckte det var ett för svårt begrepp för att svara på våra frågor. Vi valde ut två dramapedagoger för våra djupintervjuer som hade god kännedom kring det konstpedagogiska perspektivet. Den ena arbetar inom det konstpedagogiska perspektivet medan den andra använder sig av delar av de konstpedagogiska verktygen som ingår i perspektivet men utövar konstformen teater själv som forumskådespelare. Vi kom fram till var att synen på vilka kompetenser som krävs för att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet var varierande. Det saknades delvis kompetenser i form av teoretisk kunskap kring teater, redskap och metoder kring konstnärligt utförande inom teaterns områden. Exempel på dessa områden är scen teknik, scenisk gestaltning och rollarbete mm. De flesta dramapedagogerna hade en tydlig syn på sitt ledarskap och lärandet. Vi såg att ledarskapet var kopplat till vilket lärande man hade som syfte och mål i arbetet med konstpedagogiska perspektivet, men även vilken syn man hade på sitt egen kunskapsbank inom konstformen teater. Vi fann att det situationsanpassade ledarskapet som bygger på förmågan till lyhördhet var en viktig kompetens och det vore intressant att få ta del av hur man införskaffar sig denna lyhördhet och utvecklar denna. En möjlig utveckling av det konstpedagogiska perspektivet skulle kunna vara att under vår dramapedagogiska utbildning få mer grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring teorier, metoder som krävs för att arbeta med det konstpedagogiska perspektivet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)