Vilken roll kan takväxthus få vid integrering av livsmedelsproduktion i urban miljö?

Sammanfattning: Befolkningsmängden i Sverige och världen ökar samtidigt som fler väljer att bosätta sig i städer. Urbaniseringen leder till beroendet av livsmedelstransporter för försörjning av städer. Denna studie har fokus på Malmö i Skåne, som med sitt geografiska läge och värdefulla åkermark står för en stor del av landets livsmedelsproduktion. Därmed rekommenderas städer i Skåne att förtätas för att inte ta åkermark i anspråk för bebyggelse. Samtidigt har Region Skåne gjort ett inspel till den kommande nationella livsmedelsstrategin där regionen förordar en attraktiv, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion och fler arbetstillfällen i livsmedelssektorn. Med detta som bakgrund skulle en möjlig lösning kunna vara att bygga takväxthus i Malmö. Takväxthus tar ingen ny mark i anspråk, varken av staden eller av den värdefulla skånska odlingsmarken. Samtidigt som takväxthus kan stämma överens med inspelet till livsmedelsstrategin, om att erbjuda en attraktiv, innovativ och ökad livsmedelsproduktion, samt fler arbetstillfällen i livsmedelssektorn. Trenden med takväxthus hade sin start i Nordamerika för några år sedan men har även fått fäste i Europa. Genom att se till den utveckling som skett internationellt ser man att det är möjligt att genomföra även här. Problematiken och utmaningen är den stora investering som krävs. För att motivera en utveckling av takväxthus i Sverige med fokus på Malmö har denna studie inriktats på att undersöka vilken roll takväxthus kan få vid integrering i urban miljö. Fokus har legat dels på vad den kommande nationella och den regionala livsmedelstrategin innebär, och huruvida takväxthus är i linje med dessa. Och dels vilka användningsområden som finns för takväxthus som verksamhet internationellt och vilka av dessa som är lämpliga att implementera i Malmö. För att kunna dra en slutsats utfördes en litteraturstudie av nationella och regionala livsmedelsstrategins hittills publicerade arbete, samt en studie på internationella verksamheter med takväxthus för att identifiera möjliga användningsområden. Detta kompletterades med djupintervjuer i två delar. Första delen med personer i livsmedelssektorn för att höra deras åsikt om frågorna. Samt andra delen som fokuserade på verksamheter i Malmö, för att identifiera möjligheter och svårigheter för ett teoretiskt samarbete mellan verksamheter och ett takväxthus. Litteraturstudien och djupintervjuerna utfördes med förhoppning att med den insamlade informationen skulle kunna avgöra om något användningsområde var bättre lämpat som samarbetspartner än något annat. Studien landande slutligen i följande slutsatser: - Svårighet att i dagsläget ge ett svar om takväxthus är i linje med kommande nationella livsmedelsstrategin, dock inte uteslutet att det kan stämma överens med de kommande målen. - Respondenterna från intervjuerna har varit positivt inställda till takväxthus och tror att utveckling av takväxthus kommer ske i Sverige i framtiden. - Takväxthus internationellt har brett användningsområde i dagsläget. - Lämpliga användningsområden för takväxthus i Malmö är kommersiella företag med nischad profil, sociala affärsmodeller och kombinerade användningsområden. - Majoriteten av respondenterna tycker privata sektorn verkar mer lämpad än offentliga sektorn, främst av ekonomiska skäl.