Kan vi ronda? : Sjukhusrond som rutin och arbetsredskap

Detta är en Kandidat-uppsats från Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)

Sammanfattning: Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion. Rondens upplägg påverkade patienters upplevelse och delaktighet. Sjuksköterskor kände sig ofta exkluderade, hade svårigheter att förmedla information och bidrog sällan till beslutsfattandet. Sjuksköterskans bidrag under ronden var nödvändigt och höjde patientsäkerheten. Gemensamma verktyg för kommunikation, dokumentation och riskanalyser inom vårdteamet har utvecklats för att förbättra ronden. Det förekom att patienter och vårdpersonal var missnöjda med upplägget av ronden och i båda grupperna fanns de som kände oro under ronden samt hade bristfällig kunskap om dess innebörd och syfte. Ronden bör därför lyftas i utbildningen och studenter tränas i att kommunicera med andra inom vårdteamet. Yrkesverksamma bör främja patienters delaktighet och förståelse under ronden. Kommande forskning bör utgå från ett omvårdnadsperspektiv och riktas mot hur ronden kan användas som ett effektivt arbetsverktyg och hur teamarbete kan uppmuntras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)