Är Sverige ditt andra hem? -En kvalitativ studie om den kulturella anpassningsprocessen

Sammanfattning: Författare Darina Nilsson Titel Är Sverige ditt andra hem? En kvalitativ studie om kommunikationens roll och identitetsförändring under den kulturella anpassningsprocessen. Institution Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds Universitet. Handledare Marja Åkerström Examinator Helena Sandberg Syfte Syftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Kims teori om kulturell anpassningsprocess, Simmels teorier om främlingskap och Goffmans studier om interaktions ritualer undersöka ryska personers upplevelser av kulturell anpassningsprocess utifrån aspekter interpersonell kommunikation, medieanvändning och identitet. Frågeställning Finns det ytterligare faktorer som kan påverka kommunikation under en kulturell anpassningsprocess, och i så fall vilka är dessa? Hur används hemlandets och mottagarelandets medier under anpassningsprocessen? Hur upplever en individ som genomgår en anpassningsprocess förändringen i sin identitet? Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har genomfört fem intervjuer med ryska personer som har bott i Sverige mellan 7-12 år. Slutsatser Det finns många faktorer som påverkar den interpersonella kommunikationen och därmed har betydelse för anpassningsprocessen. De främsta faktorerna som influerar interpersonell kommunikation och därmed har betydelse för anpassningsprocessen är individens egen motivation att söka kontakter och kommunicera, individens karaktärsdrag (t.ex. öppen, social), språkkunskaper och mottagandelandets positiva inställning. Ytterligare en faktor som kunde ha tagits fram ur analysen av intervjupersonernas svar är yrkesposition. Det visade sig också att känslomässigt stöd och informationsbehov, som är befintliga faktorer beskrivna i Kims teori, kompletteras med faktorer som familjeförhållanden och möjlighet till medierad kommunikation. Intervjupersonernas svar visade att deras användning av hemlandets medier inte hindrat anpassningsprocessen och inte heller minskade med tiden. Intervjupersonerna väljer svenska eller ryska medier efter sina intressen och behov. Intervjupersonerna uppfattar inte sig själva som bundna till endast en kultur. Det faktum att de intervjuade är öppna för den svenska kulturen och trivs med att vara en del av den samt att de tagit till sig nya beteendemönster och fått nya egenskaper tyder på att deras identitet är interkulturell. Det visade sig även att man kan analysera interkulturell kommunikation utifrån teoretiska resonemang som gäller interpersonell kommunikation. Detta leder till tankar om att interkulturell kommunikation egentligen kan ses som vilken interpersonell kommunikation som helst.