Överlåtelsedirektivets inverkan på arbetsledningsrätten vid överlåtelse av entreprenad

Sammanfattning: Företag söker ständigt utveckla sin verksamhet för att ligga i framkant inom sin bransch. Det är viktigt att bedriva en så produktiv verksamhet som möj¬ligt. I denna utvecklingsprocess görs olika förändringar för att uppnå effek¬tivitet och lönsamhet. Faktiska försäljningar av delar av verksamheten är en metod som kan väljas för att omvandla verksamhetens ändamål. Då kan det vara rele¬vant att sälja den del av verksamheten som inte verkar inom företa-gets nya inriktning. Genom att lägga ut verksamhet på entreprenad blir det lättare för företag att fokusera de interna resurserna på företagets kärn¬verksamhet. Vid sådana olika förändringsprocesser finns en risk för att ar-betstagarnas rättig¬heter inte tillvaratas. EU beslutade 1977 om att anta överlåtelsedirektivet för att arbetstagare skul-le beredas skydd vid förändringar i företagsstrukturer. Såväl sedvanliga köp av verksamheter som beslut om utläggande av verksamhet på entrepre¬nad omfattas av överlåtelsedirektivets tillämpning. Det utpräglade skydds¬syftet för arbetstagarna kan medföra att arbetsgivarens möjligheter att pla¬nera sin verksamhet inskränks. Uppsatsen söker svar på frågan om arbetsgivarens arbetsledningsrätt påverkas av att en verksamhetsövergång anses omfattas av överlåtelsedirektivet, med fokus på att en entreprenad överlåts. En under¬sökning görs även angående vilka dispositioner arbetsgivaren kan använda sig av inom ramen för arbetsledningsrätten för att säkra att verksamheten kan bedrivas på ett för arbetsgivaren önskvärt sätt. Arbetsledningsrätten ska utövas utan att avkall görs på arbetstagarnas rättigheter men det är samtidigt av vikt att inte arbetsgivaren förlorar kontrollen över sin egen verksamhet. Uppsatsen anger ett typexempel i inledningen för att sedan återkomma till detta i den analyserande delen. Arbetsgivare A omplacerar arbetstagare X för att denne inte ska omfattas av en verksamhetsövergång till arbetsgivare B. Det finns ett intresse hos A av att behålla X i sin egen verksamhet samti-digt som arbetsgivare B hävdar att X ska gå över i och med verksamhets-övergången. Den arbetsrättsliga slutsatsen som dras av arbetsgivare A:s om-placering är att det principiellt får anses vara tillåtet. Överlåtelsedirektivets syfte är att arbetstagarna ska beredas ett skydd vid verksamhetsövergångar. Skyddet avser arbetstagarnas anställning samt villkoren för denna. I det an-givna exemplet kommer inte X i sämre ställning efter verksamhetsöver-gången jämfört med före. Arbetsgivarens arbetsledningsrätt tillåter denne att göra dispositioner så länge de ligger inom ramen för vad som får anses tillå-tet. Däremot uppkommer en helt ny situation mellan A och B. Dessa kan ha avtalat om att X ska ingå i överlåtelsen och i så fall kan det bli fråga om ett avtalsbrott från A:s sida, vilket får bedömas efter civilrättsliga regler. Arbetsgivaren har således ganska stora möjlighet att innan överlåtelsen sker göra dispositioner som medför att verksamheten kan planeras på ett för ar¬betsgivaren tillfredsställande sätt, så länge arbetstagarnas anställningsskydd garanteras.